"Arvet efter dej" är fortsättningen på den omåttligt populära "Livet efter dej" som oxå blev framgångsrik film. Jag vet inte om det är en förutsättning att ha läst den första boken men det underlättar och gör upplevelsen bättre.
När boken tar sin början är det 18 månader sedan Will avslutade sitt liv på självmordskliniken och Lou kämpar på med att finna livsglädjen hon lovade Will att finna.
Jag vill att du ska leva ett bra liv. Jag vill att du ska leva.
Med all in kärlek. Will.
Hon har rest runt i Europa men är nu hemma i London igen, bor i en opersonlig lägenhet och har ett jobb hon avskyr. Hon flyter runt, överlever men lever inte.
En dag ramlar hon ner från sin uteplats. Vaknar upp full av frakturer och får kort därpå en bångstyrig och destruktiv tonåring på halsen.
Märkligt nog kanske det är början på en förändring Lou behöver via svåra val, en kronisk påsättare och en sorgegrupp med en brokig skara människor.
Jag har läst samtliga av Jojo Moyes böcker utgivna på svenska förutom den sista "Toner i natten" som ligger å väntar.
Jag gillar Moyes. Hon är ett pålitligt kort, man vet vad man får.
Även om historierna växlar är tonen den samma. De innehåller alltid en sympatisk huvudkaraktär, lite humor, lite vemod och "Arvet efter dej" är inget undantag.
Hon skriver inga hisnande och oförglömliga romaner, det är svårt att säga vilken av hennes böcker jag tycker bäst eller sämst om men de håller alltid en pålitlighet.
Ett löfte om att man kommer få en trevlig läsupplevelse.
Betyg: 3+
Puss/ Asta
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Välkommen att sätta ditt tassavtryck, ditt avstamp, ditt tyckande.
Bloggen är levande genom sina läsare