Två månader sedan jag slutade med Cipralex

Trogna läsare minns kanske att jag under sommaren avslutade min antidepressiva medicinering. Ni kan läsa om det här och efter en kort tids utvärdering här.
Jag ser att denna typen av inlägg får väldigt mycket läsare och att de läses åratal efter att de är skrivna så det handlar väl om googleträffar till stor del.
Som jag skrev i ett av de här inläggen så är mitt första inlägg om när jag första gången försökte sluta med insomningstablett (för många år sedan) fortfarande ett av de mest lästa varje vecka.
Den här typen av läkemedel är väldigt vanliga och berör många människor.
En gång när jag hämtade ut insomningstabletterna på apoteket och det blev tal om att jag var sjuksköterska så sa apotekaren "Det verkar som om insomningstabletter tillhör sjuksköterskors arbetskläder, ni äter ju dem allihopa."

Nu har det gått ungefär 1,5 månad sedan sista inlägget och tja, färgtv'n har slutat flimra.
På det stora hela går det okej. Jag har bättre och sämre dagar men det har väl alla?
Det jag kan känna är att jag oftare nu än under medicineringen kan känna en oförklarlig oro och lätt ångest. Det är ingenting som handikappar eller som jag inte klarar av att uthärda men det är lite tröttande.
Känslan är inte rolig. Det är elaka fjärilar i magen och den där konstiga värken i fingerlederna och hjärnan letar efter orsaker... är det mamma? jobbet? mitt äktenskap? nån annan relation?... men oftast vet jag inte.
Jag mår bara jäkligt olustigt.
Känslan sitter vanligtvis inte i mer än några timmar och jag kan bryta den med aktiviteter men den kommer betydligt mer regelbundet än när jag medicinerade och det är lite som när förlossning nr två startar och man minns "Ja just det, det var så HÄR det kändes."
Korta stunder har jag funderat på att börja med Cipralex igen. Jag lägger absolut ingen prestige i det här men än så länge så överväger fördelarna.
Insomningstabletter ska jag aldrig mer börja med, jo kanske när jag fyllt 80 år, de är jag rysligt glad att vara av med och DET var svårt att sluta ta men Cipralex är en helt annan grej.

Vilka är fördelarna då nu när färgtv'n lagt av?
Ja det är framför allt känslan av att fixa livet på egen hand. En oförklarlig stolthet att de ända "medicinerna" jag nu tar dagligen är Magnesium och D-vitamin.
Men oxå en ökad sexlust och att jag har lättare för att få orgasm.
Det låter kanske som petitesser men det gör något med min självkänsla.

Puss/ Asta