söndag 18 augusti 2019
Hösten är här.
Hösten kom tidigt i år. För nu är jag rätt säker på att det inte bara är jag som tar ut saker och ting i förtid. Kanske blir det en å annan dag till när man kan gå tunnklädd på promenad eller det är för kvavt att springa mitt på dan men det ÄR slut på att sola å bada å annat somrigt.
Trots att det enligt almanackan fortfarande är sommar.
Det känns i luften och har gjort så under nån veckas tid tycker jag.
Det mörknar tidigare, ljusnar senare.
Charmen med sommarmaten och sommardrinkarna börjar falna.
Jordgubbarna ser trötta ut redan i kartongen på ICA.
Och jag tycker det är ganska skönt.
Jag är redo. Jag har tankat det jag behöver av solstrålar. Jag har badat mer än jag brukar. Det är okej.
Jag älskar sommar men jag är höstmänniska.
Det är min tid på året när jag brukar må som bäst både psykiskt och fysiskt.
Jag fattar att det inte är så för alla, många blir ju lite höstdeppiga, min yngsta dotter ylar varenda höst om att hon är född i fel land. Att hon egentligen skulle ha blivit grekiska eller nåt sånt.
Och varje år försöker jag få henne att se charmen...
Färgerna i naturen.
Dofterna i den samma.
Hockeyn som drar igång.
Årets snyggaste modesäsong.
Serier man har längtat efter börjar.
Myspys med teer och tända ljus.
Kraven på att vara social och fylla varenda dag med aktiviteter försvinner.
Boråsarna som åker hem och lämnar tillbaka stränderna så man kan gå långpromenader med hunden lös utan att möta någon.
Mer ro att ligga å läsa en bra bok.
Rutiner... de flesta mår bra av dem.
Det är mysigt när regnet smattrar mot rutorna och stormen viner kring huset.
Allting, människa, djur och natur, bromsar liksom in.
Andas ut. Varvar ner.
Och börjar om.
Våren är för mej som många andra en tid för nystart.
Bättre än den första i varje månad eller vilken måndag som helst.
Det är en tid när jag vill förändra mej.
Ändra frisyr.
Byta klädstil.
Få sundare vanor.
Förändra saker jag stör mej på.
Det är som att hösten ger möjlighet och ro nog att göra det.
Så omfamna hösten. Det är den värd.
Det är ett jäkla slöseri med liv att bara längta bort september-april vartenda år.
Åren tar slut för fort ändå.
Puss/ Asta
Etiketter:
höst,
hösten-19,
min tid,
nystart och omstart
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Välkommen att sätta ditt tassavtryck, ditt avstamp, ditt tyckande.
Bloggen är levande genom sina läsare