Jag har lyssnat på "Terapeuten som inte visste vad han gjorde" av Max Schüllerqvist.
Detta är en så kallad "feel good roman."
En hyfsat bred genre får man väl säga där denna ligger åt det lättsammare hållet.
Johan är en kille i trettioårsåldern. Snäll å go å glad men inte så mycket mer.
En gång ville han bli polis men så blev det inte och istället hankar han sej fram på det ena skitjobbet efter det andra.
Han har sina polare- Alex och Ashkan som han hängt med sedan gymnasiet, sitt älskade AIK, sin tax Winston och är en hängiven morbror åt sin lillasysters barn.
Tills en dag då tillfället till både pengar och spänning dyker upp och Johan grabbar möjligheten med båda händerna.
Titeln avslöjar ju det... Han låtsas vara terapeut och det leder i sin tur till stora förändringar. På gott å på ont.
"Terapeuten som inte visste vad han gjorde" är ingen pangbok som får högsta betyg. Emellanåt är det tillkämpat rolig med övertydliga skämt och en sak som stör mej är att typ alla personer i boken som passerar revy pratar samma språk, vare sej de är 25 eller 50. Varesej de är slackers eller karriärssnubbar.
Men den ät tillräckligt underhållande. Jag ler rätt ofta när jag lyssnar och ögonen tåras vid nåt tillfälle i slutet med Winston.
Jag vill tycka om Johan och jag gör det. Rätt lätt tycker jag om honom.
Jag tycker det är rätt befriande att lyssna på en berättelse om en snäll och i grunden rätt oproblematisk snubbe när man läst bok in å bok in om män med mörker, våld och alkoholism i sej i olika miljöer.
Rätt skönt att lyssna på en roman som underhåller för stunden men där jag slipper fundera hur den står sej i någon slags diffus "de tjugo bästa böckerna jag läst lista."
3+ Helt klart godkänt. Kul. Inte mycket mer än så.
Puss/ Asta
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Välkommen att sätta ditt tassavtryck, ditt avstamp, ditt tyckande.
Bloggen är levande genom sina läsare