Visar inlägg med etikett mindfulness. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett mindfulness. Visa alla inlägg

fredag 1 augusti 2014

Ett snabbt litet tips.

 

Snabbt inlägg då mormor Asta hör hur kudden ropar.
Högra å högre skriker den, på ett sånt där enerverande, gällt å obehagligt sätt.
Eller så är det jag som håller på att bli sinnessjuk.
Vi rotar inte i det mer nu tycker jag, min mentala status får vi ta en annan gång, utan vi skriver det där snabba inlägget.

Alltså inte så att jag SKRIVER så vansinnigt fort. Fingrarna fladdrar inte fram över tangenterna i någon uppseendeväckande hastighet. Jag tror nog faktiskt att det är ungefär lika fort/ långsamt som vanligt.
Normalhastighet för damer mitt i livet skulle jag gissa.
Min son däremot, han har vunnit flera vadslagningar och tävlingar för att han kan skriva nåt så in i Hälsingland fort. Men han har tränat med. 1000 tals timmar. Å är ung. Ingen reumatism där inte.
Nu har förvisso inte jag det heller, men ändå... om jag haft det så kunde det ha varit en nedsaktande anledning. Vi hade kunnat få en förklaring.

Med det snabba inlägget menade jag snarare att jag har nåt kort å litet att säga så jag ska inte bli långrandig här. Kort å koncist. Säga det jag har på hjärtat, vilket inte är mycket idag utan mer ett litet tips. Eller ett litet råd om ni så hellre vill. Ett råd ni faktiskt inte bett om.
Sådana råd är inte alltid så populära. Jag kan ibland bli så trött på dem. Obedda råd.
Tips. Vi säger att det är ett tips. Tips kan man aldrig få för många.
Å jag tänkte att vi skiter i kallpratet och utfyllnaden runt omkring. Vi kör tipset och sen är det bra med det. Bort med lull lull och utfyllnad, strunt i prolog och epilog.
Pang på. Tjoff tjoff.

Här kommer det.
Är ni beredda?
Är ni oxå sådana som räknar ner när ni tex ska doppa ner er kropp i ett alldeles för kallt bad (under 40°c? Att ni räknar ner. "Ett, två, tre, på det fjärde smäller det, på det femte GÄLLER det..."
Jag gör det ibland. Ofta. Räknar ner alltså. Det är däremot inte alltid det smäller på det femte.
Det är ju inte LAG på det. Tror jag inte? Finns det någon juridikkunnig här inne?
Så behöver vi ju inte göra nu. För att det ska komma ett inlägg. Ja ni FÅR ju förstås om ni vill.
Då kan ni ju med fördel använda ovanstående ramsa och efter fem bara kasta er fram mot datorerna och läsa tipset. Råd har vi ju slutat kalla det. Tips.
Ja ni kan göra det om ni läser på telefonen med. Eller paddan.
Det går lika bra.

Tipset är ett sätt.... som jag har uppfunnit alldeles själv. Ni får gärna använda det ni med men då vill jag att ni kallar den "Asta modellen." Eller ja, i alla fall tänker Asta modellen. Ni behöver inte gapa ut det eller väcka grannarna för att berätta det eller så.
Det är en slags vardagsmeditation. Utföres med fördel på promenad eller joggingrunda men skulle även kunna köras inomhus. Kanske under en sexuell akt? Jag vet inte det, jag har aldrig prövat.
Men är det någon som gör det så HOJTA till om det här på bloggen. Jag hör nämligen inte om du ropar från ditt fönster i Småland eller i Australien. Inte ens i Halmstad.

Jo. Så här gör du.
Du bestämmer dej för ett sinne i taget. Å försöker att bara tänka på det.
Hörseln brukar jag börja med. Vad hör du?
Om jag ska exemplifiera här å nu, helt autentiskt, inget ljug eller spänningspålagda halvsanningar så hör jag nu... Hur mina tangenter trycks ner av mina fingrar, jag hör hur maken fnissar åt något han ser på på sin dator, Gottfrid snarkar, han rör huvudet så tratten han har där skaver mot golvet, jag hör hur datorn susar, hur det då å då klickar (elen?), Jag hör ett tyst brummande från torkskåpet. Knarr från makens stol. En fluga som surrar.
Det är nog allt. Sitter ju inne. Mitt i natten.
Då tar vi tex synen.... eller jo visst, vi kan ta känseln först.
Det svider lite under höger hålfot för där har jag dragit bort för mycket hud. Det känns tungt i axlarna. Ögonen känns grusiga. Typiska trötthetstecken.
Det var nog det. Ute brukar känseln vara det som är lättast att komma på kring.
När det gäller synen finns det ju för mycket. Man hinner inte räkna alla blommor, alla sparvar, alla getingar så där brukar jag välja. Det som är extra vackert/fult, det som är ovanligt.
Huvudsaken är att hårt koncentrera sej  på en sak i taget för att vara i nuet.
En enkel form av mindfulness. Ett enkelt sätt att stänga av ältandet för det som varit och oron/ förväntan på det som kommer.
Bara samla sej och vara HÄR & NU med hjälp av ett sinne i taget.

Varsegod att testa. Om ni vill alltså. Om ni tänker "Men gud, så jävla dumt" så BEHÖVER ni ju inte lägga hela förmiddagen på detta imorgon. Det är ingen redovisningsplikt. Inte så att jag delar in mina läsare i ett a och ett b-lag utifrån om ni gör min övning eller inte.
Där ska ni verkligen.... och då menar jag verkligen... känna er trygga.
Jag hoppas jag är tydlig när jag säger så så ingen ligger där å gruvar sej i natt för att hamna i just b-laget.
Jag gillar b-lag för övrigt. a-lagare är oxå käcka men så fulla ibland, tycker ni inte?

Puss/ Asta

Ps. När jag tänker efter så tror jag faktiskt det med fördel kan användas under sex.
Så slipper man ligga å tänka på England varenda jäkla gång menar jag.

tisdag 4 december 2012

Njut å gör det medvetet

 

Förra året tränade jag aktivt på, och blev oxå rätt duktig på, att ta vara på guldkornen.
Att se och njuta av det lilla. Mindfulness. Eller om ni så vill, det utslitna å missbrukade Carpe diem.
Förmodligen för att jag gick i kognitiv terapi.
I år har jag undan för undan tappat mycket av det där, även om jag fortfarande, till min läggning är en kvinna som går igång på de små tingen i livet.
Men jag tänkte att jag skulle börja öva upp mitt medvetande igen...

Det är inte så himla svårt, det gäller bara att komma ihåg tänket...
Att njuta mer medvetet. Göra det till en vana.
Som idag när jag duschade, i miljöovänligt varmt vatten.
Jag var lite frusen och det var så skönt med vattnets varma strålar.
Jag tvättade håret, schampot luktade så gott.
Jag andades in doften.
Masserade ordentligt huvudsvålen med fasta fingrar, millimeter för millimeter.
Ner i nacken. Axlarna.
Huvudmassage är så himla skönt.
Jag kände att duschen å hårtvätten blev mer... mer än just det och faktiskt en stund av meditation nästan.
Sen började hundarna skälla och vråla utanför som om Jimmie Åkesson stod för dörren typ och då var det inte så lätt att vara kvar i den där bubblan.

Notera inte bara det vackra, det lustfyllda, det väldoftande.
TÄNK på det. När du ser det där trädet med all snö på sej, solens strålar, känner värmen från värmeslingorna i golvet, välbehaget av tända ljus milda sken osv osv. Gör det till en sport.
Samla på upplevelser. Tillslut går det automatiskt.
Å jag tror att det är så vansinnigt viktigt för oss i dessa tider när allt ska gå snabbt, när vi uppdaterar oss via sociala medier stup i kvarten.

Nåt annat jag blev duktig på under tiden i kognitiv terapi  men som jag tappat en smula var att andas.
Andas från magen. Djupa andetag där man sedan tömmer lungorna på så mycket luft det går.
Iiiiiiiiiin genom näsan, håll någon sekund och uuuuuut genom näsan samtidigt som man sänker axlarna så lågt man kan.
5-10 sådana där andetag, när helst man har tid.
Då man kör bil, skriver ett inlägg, står å lagar mat, har lagt sej för kvällen, vaknat på morgonen.
Har man övat, gjort det till lite av en vana så är det lätt att plocka fram andningstekniken när man känner sej stressad. Att då ta några lugnande andetag och plocka ner pulsen ett par snäpp.

Jag ska i alla fall börja öva igen.

Puss/ Asta