tisdag 4 december 2012

Njut å gör det medvetet

 

Förra året tränade jag aktivt på, och blev oxå rätt duktig på, att ta vara på guldkornen.
Att se och njuta av det lilla. Mindfulness. Eller om ni så vill, det utslitna å missbrukade Carpe diem.
Förmodligen för att jag gick i kognitiv terapi.
I år har jag undan för undan tappat mycket av det där, även om jag fortfarande, till min läggning är en kvinna som går igång på de små tingen i livet.
Men jag tänkte att jag skulle börja öva upp mitt medvetande igen...

Det är inte så himla svårt, det gäller bara att komma ihåg tänket...
Att njuta mer medvetet. Göra det till en vana.
Som idag när jag duschade, i miljöovänligt varmt vatten.
Jag var lite frusen och det var så skönt med vattnets varma strålar.
Jag tvättade håret, schampot luktade så gott.
Jag andades in doften.
Masserade ordentligt huvudsvålen med fasta fingrar, millimeter för millimeter.
Ner i nacken. Axlarna.
Huvudmassage är så himla skönt.
Jag kände att duschen å hårtvätten blev mer... mer än just det och faktiskt en stund av meditation nästan.
Sen började hundarna skälla och vråla utanför som om Jimmie Åkesson stod för dörren typ och då var det inte så lätt att vara kvar i den där bubblan.

Notera inte bara det vackra, det lustfyllda, det väldoftande.
TÄNK på det. När du ser det där trädet med all snö på sej, solens strålar, känner värmen från värmeslingorna i golvet, välbehaget av tända ljus milda sken osv osv. Gör det till en sport.
Samla på upplevelser. Tillslut går det automatiskt.
Å jag tror att det är så vansinnigt viktigt för oss i dessa tider när allt ska gå snabbt, när vi uppdaterar oss via sociala medier stup i kvarten.

Nåt annat jag blev duktig på under tiden i kognitiv terapi  men som jag tappat en smula var att andas.
Andas från magen. Djupa andetag där man sedan tömmer lungorna på så mycket luft det går.
Iiiiiiiiiin genom näsan, håll någon sekund och uuuuuut genom näsan samtidigt som man sänker axlarna så lågt man kan.
5-10 sådana där andetag, när helst man har tid.
Då man kör bil, skriver ett inlägg, står å lagar mat, har lagt sej för kvällen, vaknat på morgonen.
Har man övat, gjort det till lite av en vana så är det lätt att plocka fram andningstekniken när man känner sej stressad. Att då ta några lugnande andetag och plocka ner pulsen ett par snäpp.

Jag ska i alla fall börja öva igen.

Puss/ Asta


3 kommentarer:

  1. Jag tror också på det där. Försöker tänka på de små tingen och det som fyller mig med ro. Kram på dig!

    SvaraRadera
  2. Mycket klokt! Och viktigt. Det är de ögonblicken som gjort att jag är den jag är. För livet är alltför vackert för att inte levas!

    Kram på dig!

    SvaraRadera
  3. Kanonbra uppmaning som jag egentligen känner till... men oxå glömmer allt för ofta! Kram på dig/ Mariah

    SvaraRadera

Välkommen att sätta ditt tassavtryck, ditt avstamp, ditt tyckande.
Bloggen är levande genom sina läsare