torsdag 8 augusti 2013

Så här är Asta enligt maken

 

Nina Lingblom Tobin (uppskattad, trogen, underbar läsare) kom med ett skojigt önskeinlägg.
"Välj tre personer i din närhet och beskriv dej så som du tror att dom skulle beskriva dej."
Hmmm. Ett utmanande tankeexperiment.
Nu har jag visserligen hos parterapeuter fått lära mej att det viktigaste i en relation är att låta var och en själv uttrycka det den känner och att bara för att man känner någon väl inte ta för givet att man själv redan vet vad den andra tycker/ känner/ vill.
Det kan vara rätt svårt.
Har man som jag tex levt med samma partner i 30 år så är det lätt att tro sej veta.
Å att veta bättre.

Men denna skrivuppgift är bara på skoj och jag ska försöka sammanfatta deras person och det som de "alltid säger" om mej.

Maken:
Jag har varit tillsammans med Asta sedan hon var 15.
Inte sedan hon var 12. Det är lite synd för då hade jag kunnat syna henne bättre.
ALLT hon varit med om hände nämligen (enligt henne) då hon var 12.
I övrigt kan jag syna bluffar som hon drar för andra.
Bland annat säger hon ofta att hon som ung alltid tog premiärdoppet den 1:a maj.
Tja... det var i så fall innan hon blev 15. Säger inte mer... 


Det mesta var bättre med min fru förr.
Hon var pilskare. Hon var blondare. Hon talade mer utpräglad göteborgska.
Jag tycker att hon är snygg nu men hon var snyggare för 20 år sen.
Själv tycker hon tvärtom. Att hon såg för jävlig ut med ständig brist på frisyr, tajts och stor t-shirt med nån snygg karl på. Tex Dylan i Beverly Hills.


Det här med hennes hundfanatism har bara eskalerat.
Visserligen har vi alltid haft hund men förr om åren kunde hon uppfostra dem i alla fall. Då blev hon galen på hundägare som lät sina hundar tigga, komma upp i soffan eller som inte hade pli på dem.
Nu har hon svängt 360 grader och tycker att ju olydigare desto charmigare. 


Min fru handlar en jävla massa som hon inte behöver. Hon har tex minst 500 par skor men behöver ständigt nya. Hon köper dem i smyg och gömmer dem några veckor och tror att jag inte fattar ( eller ser på kontoutdraget.)
Jag låter henne oftast hållas. Kanske för att jag själv blåser en eller annan spänn på poker eller köper en projektorlampa som jag "glömmer" att berätta om för henne. 


Asta lagar världens godaste mat. Där är jag en avundsvärd man.
Däremot har hon aldrig kunnat baka, åtminstone inte som min mamma som gör världens godaste chokladkaka, alldeles lagom kladdig mitt i.
Nu på senaste tid har hon börjat springa. Jag vet inte riktigt vad det står för och det gör mej en smula konfunderad?
Jag aktar mej noga för att visa någon form av uppmuntran över hennes rännande eller över att hon är brun.


Hon säger att jag är bortskämd. Att jag ingenting gör i det här hushållet.
Själv tycker jag att hon överdriver det hon själv utför.
Tex säger hon aldrig "Jag tog hand om disken."
Nej då... hon säger "Jag plockade ur diskmaskinen, sköljde av den smutsiga disken, satte in den i diskmaskinen, skurade en gryta å två kastruller för hand, torkade av bänken osv."
Det är klart att det låter mycket då.
Om jag ska besiktiga bilen (vilket hon förövrigt inte gjort en gång i hela sitt liv) säger inte jag "Jag letade upp bilnycklarna, gick ut till bilen, satte nyckeln i tändningslåset, la i backen..."
Men för all del. Jag vet att hon gör mest. Jag är tacksam över det, kanske kunde jag säga det oftare. 


Det mest irriterande med Asta och som hon säkert försöker dölja för er är att hon är elitistisk. Så fort det blir något tjafs om någonting kommer hon dragande med att hon har så mycket mer livserfarenhet, si å så många HÖGSKOLEpoäng, att hon är kvinna (förtryckt/ fött barn) och att hon arbetar som sjuksköterska (vilket är det finaste/ svåraste/ viktigaste/ mest utmattande man kan göra.)
Sen slarvar hon alltid bort nycklar med.
Å sover med hunden.
Och att hon nästan alltid ställer sej på ungarnas sida i konflikter.


Det bästa med Asta, bortsett från hennes matlagning som jag redan berättat om, är att vi i grunden delar samma värderingar. Att hon är tuff och säger ifrån.
Ja, å så tycker jag ju att hon ser bra ut.


Puss Maken (tolkad av Asta.)

I nästa inlägg kommer Lillebrors tolkning.

6 kommentarer:

  1. Rätt på om jag får säga så ;-)

    SvaraRadera
  2. Hahaha, jag älskar't!

    SvaraRadera
  3. Älskar dina tolkningar ♥ du ser på dig själv med en utomståendes distans =) med för och nackdelar ;) Härligt att läsa ♥

    SvaraRadera
  4. Hahaha, lika kul att läsa det här, och precis lika nyfiken på vad maken EGENTLIGEN skulle sagt om det var han som skulle beskriva dig!

    SvaraRadera
  5. *skrattar* Vilket kul inlägg fina A!! Och min känsla är att du är ganska så spot-on. Och vilken fantastisk förmåga: att kunna se sig själv utifrån en annan människas ögon.. Ta hand om dig! Kram

    SvaraRadera

Välkommen att sätta ditt tassavtryck, ditt avstamp, ditt tyckande.
Bloggen är levande genom sina läsare