torsdag 28 april 2016

Har ni märkt att jag inte skrivit något om Miljöpartiet?



Har ni märkt det?
Politiskt intresserade Asta som dessutom vänstrade med nämnda parti senast det begav sej. 
Anledningen är att jag inte riktigt vet vad jag tycker och då än mindre vad jag ska säga.

De politiska magplasken har stått som spön i backen... eller i svensk politiks ankdamm kanske... och drevet från svensk media har gått.
Den generella känslan när alla affärer plussas ihop är att det är lite Sverigedemokraterna minus rasism över Miljöpartiet. Alltså jävligt klantigt och amatörmässigt skött.
Kanske inte så konstigt att nyblivna proffspolitiker sviktar i stundens hetta, det sker nog inom alla partier som växer fort och där de glada amatörerna till medarbetare inte hinner med men av språkrören?
Åsa Romson har jag aldrig varit direkt förtjust i faktiskt, inte ens under hänförelsens ljuva valtid, men Gustav Fridolin har jag alltid haft ett mycket högt förtroende för. Och jag tycker att de sviktat båda två.

Kaplan.
Alltså om det gått till så som Kaplan hävdade, att han gick på en fest och inte hade någon aning om vilka de övriga gästerna var. låter osannolikt men det är det mycket som är.
Däremot kan jag nog tycka att det var den berömda droppen som fick bägaren att rinna över.
Kaplan har sagt å gjort mycket som varit tvivelaktigt och som inte tyder på att han är "riktigt där" vad de gäller kraven vi har på demokrati och dess företrädare.

Han... minns inte hans namn å orkar inte googla... som vägrade att ta en kvinnlig journalist i hand.
Här är jag mer osäker på vad jag tycker.
I ett parti som på allvar vill vara ett mångkulturellt parti och som egentligen är för fria gränser så kan jag tycka att det inte är hela världen om en företrädare väljer att istället för att ta i hand hälsa på ett annat respektfullt sätt.
Vårt sätt att vara och föra oss här uppe i det kalla norr är bara naturligt för oss. På många andra platser och i andra kulturer gör man på annat sätt och är hövlig ändå.
Å andra sidan kan jag tänka att det kanske ska gälla befolkningen och inte dess företrädare.
Politiker skall kanske ta seden dit de kommer.
Jag vet inte faktiskt.
Han gör skillnad på män och kvinnor och Miljöpartiet är sprunget ur freds och kvinnorörelsen så...
... nej, jag kan inte bestämma mej faktiskt.
Kom gärna med era tankar. Är lite nyfiken på hur samma sak skulle ha hanterats av Vänsterpartiet som även de har en approach av att vara öppna och mångkulturella. 

Värst var väl ändå att Mp planeringschef Magnus Johansson, satt att hantera mediakrisen, och inte "vem som helst" inom partiet, försökte påverka Aktuellt redaktionen och förhandla om innehållet. Bad en journalist att "fimpa" dygnets hetaste nyhet och i gengäld få annat hot stuff som innefattade att sälja ut en av sina egna.
Att han dessutom avslöjade att partikollegan Jabar Amin skulle knådas ordentligt innan Aktuellts intervju så han inte skulle våga säga nåt av värde.
Det är så korkat, så pinsamt och så låg nivå så jag blir svimfärdig.
Det är något som skulle kunna vara sagt av en Sd'are och högre förväntningar än så hade jag sannerligen på partiet jag gav min röst.

Sammanfattningsvis är jag besviken. Inte bara på detta utan även på hur flyktingkrisen och brunkolet bland annat har skötts. Det var lixom för Miljöpartiets modiga och djärvare idéer en gammal sosseräv som jag tyckte att Miljöpartiet behövdes i regeringen.

Puss/ Asta

1 kommentar:

  1. Du glömde:
    * Gustav Fridolin och Åsa Romson kunde inte förklara varför Kaplan fått gå. I intervjuerna berättade man i stället vilken fin person Kaplan är.
    * Åsa Romson kallar 9/11 terrorattackerna för "en olycka"
    * och Gustav Fridolin medger att han och partiledningen kände till att vissa i Miljöpartiet inte skakar hand med kvinnor för att de är just, ja kvinnor.
    * Sen bjuder Miljöpartiets Kamal al Rifai in salafisten Salman al-Ouda, terroristorganisationen al-Qaidas ledare Usama bin ladens läromästare för att hålla tal.
    Förtroendet för MP är nära noll.

    SvaraRadera

Välkommen att sätta ditt tassavtryck, ditt avstamp, ditt tyckande.
Bloggen är levande genom sina läsare