söndag 22 april 2018

Knasiga grupper på facebook



Jag är med i en knäpp grupp på facebook som heter "Sen avnavling-barnets födslorätt."
Där skriver kvinnor om graviditet och förlossning och lite om spädbarnstiden och vaccineringar.
Jag är med av två anledningar, en sund och en mindre sund.
Den sunda är att jag vill ha ett finger i luften för att känna hur vinden blåser.
Alltså ta del av tankar, attityder och annat kvinnor som jag möter kan ha.
Fast särskilt representativ kan jag inte tycka att den är ändå.
Den mindre sunda anledningen är att det är kul att reta upp sej.
Lite destruktivt så där. Gå igång på galenskap. För det finns det där, med råge!

Jag tycker det är intressant att ta del av kvinnors tänk.
Jag är med i flera grupper som antingen är kvinnoseparatistiska eller där kvinnor är i sådan majoritet för att ämnena som avhandlas inte ses som intressanta för män.
Man behöver inte hålla med om allting, men man kan ofta lära sej av andra som inte tänker som en själv. Ibland är argumenten så bra att man tänker om men även om det inte är så så är det spännande med andras tankar.

Fast i den här gruppen är det mycket dårskap.
Och något jag har extremt svårt för är dumhet. Att saluföra förenklade sanningar så som fakta eller egna erfarenheter som generell kunskap.
Det blir farligt när människor som formulerar sej trovärdigt eller med stor emfas tillåts att just göra sin sanning till allmän.
I gruppen finns en enorm skepticism till sjukvården och ffa till oss barnmorskor.
Vi framställs ofta som diaboliskt onda och som att vi högaktningsfullt skiter i den födande kvinnan, det väntade barnet och evidensbaserad forskning av... tja, elakhet eller annan oklar anledning. Det gäller för den födande kvinnan att bevaka sina rättigheter, gärna med hjälp av en påstridig partner eller doula för vi kommer göra allt i vår makt att få köra vårat race och tvinga på dem så mycket mediciner och annat som möjligt.
Jag tänker att jag skulle blivit livrädd för vården om jag varit ung och oerfaren förstföderska om jag läst alla de där trådarna.

Senast idag var det en stackars kvinna i latensfas som frågade om hon kunde ta paracetamol för sina jobbiga pinvärkar. Barnmorskan hade sagt att hon kunde.
NEEEEJ!!! löd de samstämmiga svaren med hänvisningar till diffusa forskningsresultat på musungar som fått regelbundna höga doser av paracetamol och där vissa ogynnsamma effekter kanske kunde visa sej.
Jag har inte jobbat länge men jag har sett många av dessa helt urlakade stackars förstföderskorna som inte kan sova och som går där med sina sammandragningar som inte påverkar livmodertappen alls.
Det känns så elakt att förvägra den hjälp som finns att få i form av smärtlindring och hänvisa till varma duschar och lavendelolja pga rent nonsens.
Ska man hårdra det är allt farligt. Det finns faktiskt studier som visar att smärta hos mamman inte heller är bra för barnet. Eller att en uttröttad mamma har sämre förlossningsutfall än en pigg.
Jag la mej i och kommenterade. Brukar försöka sitta på mina händer och hålla tand för tunga men idag kunde jag bara inte.

Jag, och alla kollegor jag känner till försöker att tillmötesgå den födande kvinnan. Det är hennes förlossning och den ska bli så som hon vill ta den.
Jag förklarar allt jag gör. Jag ger information om biverkningar. Jag inväntar medgivande.
Sen kan även jag tycka att alla patienter behandlas som riskpatienter och att en hel del av det vi gör kanske inte är nödvändigt.
Det finns absolut saker å ting att ifrågasätta inom förlossningsvården.
Men därifrån att vi skulle utsätta mamma/ barn för medvetna risker eller arbeta på ett sätt som bara gynnar oss själva och att vi egentligen bara vill köra över kvinnans åsikter är jäkligt magstarkt.

Är du oxå med i en knasig grupp?

Puss/ Asta


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Välkommen att sätta ditt tassavtryck, ditt avstamp, ditt tyckande.
Bloggen är levande genom sina läsare