måndag 10 september 2018

Dagen efter



Det är dagen efter valet och ändå vet vi inte särskilt mycket mer än vad vi visste i förrgår. Följde Svt's valvaka hela kvällen igår och gick å la mej med en känsla av att jag inte visste någonting. Alls.
Extremt jämt mellan de traditionella blocken.
40,6 % och 144 mandat till de rödgröna. 40,3 % 143 mandat till Alliansen.
Sverigedemokraterna fick 17,7 %, 62 mandat, en horribel siffra men ändå bra mycket lägre än de 25-35 % som både företrädare och sympatisörer har gastat/ hotat om.
Tack och lov! Prisa Gud.
Även om siffran är just horribel och de kommer kunna ställa till mycket jävelskap känns det varmt i magen att det inte var den där fjärdedelen eller mer som röstade för ett rasistiskt, homofobt och kvinnofientligt parti.
Jag väljer att se glaset som halvfullt här.

Miljöpartiet klarade sej kvar om än ordentligt sargat.
Vänsterpartiet gick något sämre än jag trott. Socialdemokraterna något bättre.
Det lär inte hjälpa.
Än har Stefan Löfven inte avgått men det kommer han tvingas göra, så mycket kan vi vara säkra på. Om han därefter återkommer som statsminister för en blocköverskridande regering eller om Ulf Kristersson övertar posten återstår att se. Vi vet egentligen ingenting. Inte som jag förstått det i alla fall, men skulle jag tvingas gissa skulle jag satsa pengarna på det sistnämnda alternativet.

Vad innebär en Alliansregering med stöd av Sd?
Ja, för mej och min ekonomi... rent personligen... som vit medelklasskvinna med lågstatusakademisk utbildning boende i villa i småstad säkert inte särskilt mycket. Några hundra mer i plånboken efter skatt. Som säkert försvinner för att fackavgiften eller något annat ökar.
För samhället i stort är det allvarligare och i synnerhet för de invånare som redan lever marginaliserat.
Socialdemokraterna misslyckades till stora delar med att minska klyftorna i samhället. Alliansen ser samhällsklyftor som något bra. Som en morot. Det har de uttalat många gånger.
Min tro är att kriminalitet gror i hopplösheten och utanförskapet.
Det har det alltid gjort. I alla tider. I alla länder.
Skall vi komma till rätta med förortsproblematiken behövs reformer, arbeten och hopp och inte bara poliser och övervakningskameror.

Men Sverige står kvar. I dag och imorgon också.
Och 82,3 % röstade inte på Sverigedemokraterna.
Vi tar det med oss.

Puss/ Asta

Ingen automatisk text tillgänglig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Välkommen att sätta ditt tassavtryck, ditt avstamp, ditt tyckande.
Bloggen är levande genom sina läsare