Titta noga på bilden.
Det är en ärlig bild. En skoningslös bild.
En bild... på mej... helt utan make up och förskonande ljussättning o annat.
Direkt efter duschen.
Idag.
Ibland när jag ser mej i spegeln hajar jag till.
Jag ser liksom inte ut som jag tror att jag ser ut.
Jag har aldrig varit någon skönhet med symmetriska drag.
Jag har alltid sett äldre ut än vad jag är (... gillat sena nätter, sol, rökt en massa år osv.)
Det var coolt att kunna gå på bolaget när man var 18 utan att någon frågade om leg.
Det är inte riktigt lika coolt idag att se äldre ut.
Jag hajade till idag.
Nåt har hänt bara sista året/ åren.
Ansiktet har blivit så... slappt.
Det är inte rynkorna, det är lixom hela hudkostymen.
Som om den är tre nummer för stor och tyngdlagen tar över.
Å vad är det för dumheter att näsan fortsätter växa hela livet?
Jag har förvisso alltid har bred näsa (arv efter far min) men sen mina tidigare tydligt markerade kindben försvann känns den gigantisk.
Jag vet inte hur jag ska hantera att se... gammal ut.
Inte rynkig, inte tjock utan just gammal.
Med hamsterkinder och oelastisk hud.
Jag är verkligen inte särskilt utseendefixerad el fåfäng.
Jag trånar ICKE tillbaka till ungdomen... men just gammal?!
Å detta i förtid!
43 är väl ingen ålder?!
Det finns ju för fasen de som får barn när de är 43 år.
Ändå känner jag att jag kommit långt. Utvecklats (eller kanske åldrats.)
Mäns uppfattning om mitt utseende var så jävla mycket viktigare för bara några år sedan.
Jag ville inte att NÅN man skulle tänka "fan vad ful hon é" och la knappt ut några fulbilder på mej själv om de inte var helt förvridna i grimaser.
Jag KUNDE lixom inte tappa anseendet så.
Nu skiter jag högaktningsfullt i det faktiskt.
Kanske har jag jobbat fram ett uns av självkänsla? Kanske har jag bara gett upp?
Ha ha.
Händer det er oxå?
Att ni ser er själva i spegeln och hajar till för att ni inte hängt med?
För att ni mentalt inte gått upp i vikt/ gått ner i vikt/ blivit äldre eller vad det nu kan vara.
Puss/ Asta
Ja, efter de extremstressiga åren 2005-2008 så såg jag mig själv i ett bilfönster och hajade till. Men jag vet inte om jag reparerat skadan nu eller om jag bara vant mig.
SvaraRaderaJag tror nog du har reparerat skadan. Så ser det ut på alla bilder iaf.
RaderaTycker du är fin, även om jag ser också att du ser väldigt trött ut på ett annat vis jämförs med innan. Men jag tror också att det är livet, det du går igenom kombinerat med årstiden.
SvaraRaderaJag bär samma tankar som du när jag ser mig i spegeln, hur jag gått och blivit gammal över en vinter. Eller är det verkligen så? Eller är det känslan? Jag vet inte. Men något har hänt. Å det känns inte bra. Hur som helst, lite sol och lite skratt för oss båda hade inte varit fy skam och hur som helst så är du fin i alla fall. <3
Kram kram!
Nja, det är mer än blekhet och trötthet men visst har du rätt. Plufsigheten å annat gör sej lite extra oklädsamt så här års när man är blek.
RaderaNÅT har hänt med min hud och hela min elastik. Det finns inte en kräm i världen som kan hjälpa där :) Kram
Som svar på det förra tycker jag nog efter lite tänkande att du skall ha det lite längre. Håret alltså.
SvaraRaderaOH ja nog händer det, både vad gäller vikt och ålder. Fast jag kan ibland tycka att jag ser yngre ut än vad jag känner mig.
Kram
Yngre ja... se där. Vad härligt. Då lär du ju "komma ikapp" så småning om. :)
RaderaFast det är väl inte så att öronen och näsan verkligen växer, utan att underhudsfettet i huvudet/ansiktet minskar och de utstående delarna därmed ser större ut?
SvaraRaderaJag tycker för övrigt att du ser väldigt klok och sympatisk ut.
Själv mailade jag för ett tag sedan Vårdguiden och frågade vad fan det var för inåtgående skåra jag fått rakt i pannan. :O Trodde att skallbenet höll på att ge upp, haha! Fick till svar att "skallen ser ut så". :D
Var bara underhudsfettet som minskat radikalt och i och med att mitt ansikte är väldigt smalt (åtminstone i jämförelse med röven) framträder det järnet.
Får fortfarande nästan alltid visa leg på systemet dock. Alltid något. :)
Tack Vampen. Det var faktiskt en riktigt fin komplimang som jag blev på riktigt glad över.
Radera"Klok och sympatisk."
Vi får tro att jag är det oxå då.
Leg på bolaget... som sagt, inte ens före 20.
Kram
Du är världens finaste mamma!
SvaraRaderaJag längtar till på fredag... saknar dig så!
Tack raring och det samma. Ska bli jätte kul!
Radera