måndag 17 augusti 2020

Asta recenserar "Två vita dvärgar" av Lo Kauppi

Två vita dvärgar (inbunden)

Jag har lyssnat på "Två vita dvärgar" av Lo Kauppi.

"Någonting dör när amfetaminet i kondomerna sipprar ut. Oundvikligt slingrar det sig genom blodomloppet mot hjärtat. Hon hade fel. Hon vill inte dö. Hon är inte redo. Ge henne ett till liv. Bara ett liv. "
En dramatisk händelse på Arlanda Terminal 5 blir vattendelaren för två helt olika livsöden. I den ena verkligheten spricker kondomerna med knark och nittonåriga Lena hamnar i fängelse. I den andra gör de det inte, utan hon får behandling och döper om sig till Lo.

En liten flicka växer upp. Hennes pappa är alkoholiserad och hela familjen dansar hans dans mellan nyktra och av alkohol utflippade perioder.
Den lilla flickan är brådmogen. Tidigt kommer hennes liv att handla om killar, alkohol, sex och ätstörningar.  Jag känner igen mej i henne så smärtsamt mycket.
Lena/ Lo som förvisso knarkar men som länge identifierar sitt största problem som ätstörning och panisk rädsla för att bli tjock. Bli en kvinna.
Efter den dramatiska händelsen på Terminal 5 när Lena ber om ett enda liv till med skräcken pulserande i kroppen och magen fylld av amfetamin följer vi omväxlande Lo's liv... och det livet som kunde ha blivit.
Lo som hamnar på Hasselakollektivet, kommer in på teaterskola och kämpar med sina ätstörningar och sitt självförakt. Som går i terapi och som får hjälp.
Lena som fortsätter knarka och i jakten på heroin utsätter både sej själv och andra för stor fara.  Som blir gravid och får en dotter. Rycker upp sej och är drogfri i 9 år, ständigt beroende av Metadonprogrammets välvilja men som faller dit igen.
I slutet av romanen är Lo etablerad skådespelerska och Lena sitter på Hinseberg. 

Det här är en oerhört stark roman. Sedan tidigare har jag hyst en närmast svärmande kärlek till Lo Kauppi utan att veta så mycket om henne.
Romanen hanterar grubblerierna jag haft hela mitt liv om vad det är som gör att en människa klarar sej och varför andra inte gör det.
Tur? Ett förutbestämt öde? Gener? Guds hand?
Romanen blir så intressant för att den handlar om två alternativa verkligheter som båda känns trovärdiga och äkta av samma person med samma grundförutsättningar.
"Två vita dvärgar" handlar om hur skört människans fria val är men också att ödet kan vara böjbart.

Betyg: 5.

Puss/ Asta

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Välkommen att sätta ditt tassavtryck, ditt avstamp, ditt tyckande.
Bloggen är levande genom sina läsare