torsdag 21 mars 2013
Väderfixerade nordbor
Det har kommit ännu mer snö under natten och det ryktas om -14 minusgrader till helgen. I Halland. I slutet av mars.
Vi nordbor sägs vara det mest väderfixerade folket av alla.
Det är ju faktiskt inte så himla konstigt...
Vi har ca 4 månader med möjlig värme. I realiteten brukar sommaren... sol å bad väder... vara betydligt kortare.
Förra året var inte jag på stranden en enda gång.
Jag badade inte en enda gång.
En gång såg jag 10 dagars prognosen på tv i Grekland.
På smattrig grekiska presenterades vädret med kartor över de olika öarna.
Varför kan man undra?
Det var... och skulle bli... mellan 30-35 grader varmt över allt och hela perioden.
Klart som korvspad att vädret inte blir så intressant att diskutera då.
Jag gillar årstiderna.
Jag skulle faktiskt inte vilja bo någonstans där det var sol å varmt jämt.
Precis som barnens åldrar tycker jag att var årstid har sin charm.
Men då får det ju vara årstider oxå.
Sista åren har det mest varit samma väder året runt nästan.
Eller helt galet väder... som -14 i slutet av mars.
Jag tror faktiskt aldrig att jag längtat så mycket efter sommar som jag gör i år.
(Men det är möjligt att jag säger så varje år...)
Jag längtar efter att slippa palta på sej mössa, vantar, tjocka tröjor och jackan uppdragen ända upp i halsen.
Jag längtar efter vippiga klänningar, sandaletter med klackar, solbrillor på näsan.
Jag längtar efter att ligga på stranden med tårna begravna i sanden, jordgubbar att smaska på.
Jag längtar efter att bada i ett hav som åtminstone håller 20 grader.
Åhh som jag längtar efter konserter. Utomhus.
Efter att grilla och sedan sitta på altanen med en drink eller ett glas vin.
Jag längtar efter kvällspromenader med Gottfrid när vi kan gå ner till havet å bara ta ett dopp, eller ta med engångsgrill och grilla på några korvar.
Självklart längtar jag efter bebisen.
Det första barnbarnet. Så efterlängtat. Mest av allt längtar jag ju efter det, att få se vem det är som bor där inne i min dotters runda mage.
Å semester. När andra oxå är lediga.
Jag längtar efter Gottfrids andra sommar. Nu när han är "stor."
När han kan följa med på saker. Äta glass på stan. Åka å hälsa på hos folk.
Puss/ Asta
Etiketter:
längtan efter sommaren,
mars-13,
rekordkallt
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ja hjärnan blir lite förvirrad när jag tittar ut och det är sååå mkt snö. Galet
SvaraRaderaHåller verkligen med dig! På alla vis. Vad fina dina bilder är och speciellt den näst sista. Jättefin på er! :) Kram.
SvaraRaderaLängtar också men den där sommaren kommer...till slut!
SvaraRaderaHar läst och velat kommentera dina tidigare inlägg om din hälsa men det är så krångligt i mobilen.
Vill bara säga att det låter som om du är för snart tillbaka på arbetet även om det "bara" är arbetsträning. Har varit där själv och gick tillbaka för tidigt...blev inte bra. Det tar och ska ta lång tid att komma tillbaka. Nu mår jag bättre än på väldigt länge men det var en lång resa som jag inte önskar någon...men jag har lärt mig mycket om mig själv och arbetar på att sätta gränser och tycka om mig själv hela tiden. Var rädd om dig, KRAM Yvonne
Visst är det skönt med årstider! Och att ljuset återkommer, det är jag särskilt glad för, även om jag är rätt OK med de mörka vinterkvällarna...
SvaraRaderaÅ jag blir nästan lite gråtig av allt fint som hör sommaren till. Jag bodde i Australien i 2 år och vädret var underbart på alla vis men jag uppskattade det inte alls lika mycket som jag uppskattar en varm sommardag i Sverige. Det finns nog inga lyckligare människor än nordbor när solen och värmen tittar fram :)
SvaraRadera