Varför är vi kvinnor så elaka mot varandra?
Så jäkla hårda i tonen och så förminskande å taskiga.
Inte minst i sociala medier.
Det som fick mej att skriva detta inlägget var att en av mina favoritbloggerskor blev "attackerad" i sin blogg.
Bloggen är hennes hobby. Som hon inte tjänar ett skit på.
En som kommenterar... eller flera kanske... uttryckte att hon "gnällde", "inte tog för sej", "skrev korta, tråkiga (gnälliga) inlägg och inte uppdaterade ofta.
Men VARFÖR läser man den bloggen då?! Om man känner så?
VAR någonstans ska man få gnälla om inte på sin egen blogg?
Jag kan själv vara väldigt bitsk.
Men jag hoppas att jag inte är det "bara för att."
Så här på Internationella kvinnodagen tycker jag gott att vi alla av honkön kan tänka till kring det. Jag tror nämligen att vi är värre än flertalet män på att döma varandra endast för att personen i fråga inte är som jag.
Å jag tror att DET är en av nycklarna till att de kommit längre, de håller varann om ryggen på ett annat sätt.
Tränisar dömer tjockisar. Tjockisar dömer smalisar.
Jordnära kvinnor dömer plastikopererade och vice versa.
Olika feminister hojtar elakt till varann.
Antingen är man för hårig eller för kal.
Visst kan man kritisera ett FENOMEN... fetma, utseendehetsen eller vad det må vara men varför ge sej på personligheten? Den enstaka människan?
Själv har jag
Rasism. Homofobi. Sexism. Mobbing.
Har man de värderingarna så känner jag mej... för att svänga mej med ett kvällstidningsbegrepp... kränkt.
Å man får räkna med att få svar på tal.
Det är inte heller farligt med diskussioner, med att tycka olika.
Det är inte det jag säger.
Jag bara förstår inte behovet av att ge en okänd syster en käftsmäll för att hon tänker å tycker eller är annorlunda som person.
Solidaritet brudar. Solidaritet.
Puss/ Asta
Tack raring! Jag begriper inte heller det där med varför en del måste hugga huvudet av andra för att känna sig långa själva. Man får givetvis ha olika åsikter men att gå till personangrepp är bara så fult. Blir så trött. Kram och ha en fin fredag snyggo!
SvaraRaderaJag tänker att man är rätt liten själv, när man växer av att vara taskig mot andra. Skaka av dej bara. Du är BRA! Kram
RaderaHar undrat det samma sedan jag köpte nya skor förra veckan och en "tjejkompis" undrade om jag skulle börja extraknäcka... vilket givetvis ignorerades... tröttsamt när man vet att den endast kommer pga avundsjuka då hon ej kan/får ha så snygga höga läckra sexiga pjucks
SvaraRaderaÅhh, vad har du nu köpt för skor? Har sjuk skoabstinens, i synnerhet eftersom Gotteman käkat upp nästan alla skor jag har. Läste du mitt mail? Kram
RaderaJag ska absolut inte vara elak, men jag måste säga att jag inte känner igen mig. Jag tycker nog att det där med kvinnors elakhet mot varandra enbart är en myt, som legitimerar den rådande maktordningen.
SvaraRaderaMin erfarenhet är precis motsatt. Jag jobbar i en väldigt mansdominerad organisation (12 % kvinnor, resten män). Det är bitvis urjobbigt, men det som är fantastiskt är att vi få kvinnor håller i hop i vått och torrt. Vi stöttar varandra, vi äter lunch, middag, umgås och känner till varandras liv på ett sätt som jag tror att få män i vår organisation gör. Snarare tror jag att männen skulle bli chockade om de visste att vi delar allt vi råkar ut för, varenda härskarteknik, med varandra. Det är faktiskt helt fantastiskt!
Så i min värld är åtminstone det där med kvinnors elakhet enbart en myt!
Men va härligt... att du inte känner igen dej.
RaderaJo, jag generaliserar en smula. Å om jag fortsätter med det så har "vi kvinnor" även positiva egenskaper, som att vi talar mer med varann på riktigt, om känsliga saker. Medfödd el socialiserat är det så å det är därför kvinnor överlever separationer och dödsfall av make bättre.
Kanske kan det vara så att du som jobbar i en manlig miljö... där håller kvinnor mer ihop medan i kvinnliga miljöer dömer vi lättare? Jag vet inte, eller så ser vi bara olika saker.
Tack för din kommentar. Kram
Håller med Emma, jag tror också att det är en myt att kvinnor inte kan hålla ihop och är värre mot varandra än män. Och att vi gräver en gropp åt oss själva genom att köpa det redonemanget. Se bara på alla fantastiska kvinnor i lagsporter tex! Och kompisgäng, och arbetsgrupper. Jag har alltid varit i grupper som dominerats av tjejer, i grundskolan, gymnasiet, universitetet, i idrott och nu på jobbet och aldrig upplevt det, bara ständigt hört det. Däremot så har jag ju sett grupper av män som fungerar uruselt, men då tar man ju aldrig upp att det skulle ha något med könsfördelningen att göra. jag tror dock som dig att män, särskilt i maktpositioner, är jäkligt bra på att lyfta fram andra män. Det kan vi ta efter mer!
SvaraRaderaKram Elin
Olika åsikter å olika upplevelser. Inte så konstigt, vi är olika som personer, har olika bakgrund, befinner oss i olika miljöer.
RaderaJag har alltid (kanske delvis för min misstro mot män) känt mej mest bekväm bland kvinnor och på många, många håll upplevt stort systerskap och kvinnlig gemenskap så jag menar kanske inte så kategoriskt. Men om man tex ser i ett kvinnodominerat fikarum... eller ännu mer på nätet, vad många kvinnor får utstå av andra kvinnor.
Kram på dej.
Jag tror absolut inte att det är nån myt, titta bara i kommentarsfälten på de allra största bloggarna i Sverige, där kritiseras ALLT! Sen är jag själv inte utsatt för att jag väljer att umgås med människor som har vett och sans, men problemet existerar i allra högsta grad. Sen finns det säkert män som inte är bättre dom men dom är nog långt ifrån lika många!
SvaraRaderaSom sagt, vad härligt att vi tycker lite olika även här bland kommentarerna. Jag tänkte oxå lite så, i de stora bloggarna bla.
RaderaKram