Bokrecension på egen hand, "Anna och Mats bor inte här längre"

 

Denna bok är INTE läst i Bloggdalas bokcirkel utan på egen hand.
Här är min recension på "Anna och Mats bor inte här längre" av Helena Von Zweigbergk.

Denna bok är en fristående fortsättning på "Ur vulkanens mun", kanske den relationsroman som berört mej och skakat om mej mest av alla böcker jag läst eftersom den påminde så mycket om mitt eget äktenskap.
Jag har längtat och väntat på denna bok och förväntningarna var såklart ganska högt inställda.

I "Anna och Mats bor inte här längre" får vi följa paret under deras sex första månader som separerade.
Detta är boken om äktenskapet som inte gick att rädda.
Om sorg, frustration och ilska.
I vart annat kapitel följer vi ömsom Anna, ömsom Mats i deras stapplande steg att hantera sina och barnens känslor och sina nya liv.

Jag gillar Zweigbergks sätt att skriva på.
Hon har ett enkelt, lättläst språk som aldrig blir tråkigt.
Karaktärerna, handlingarna känns äkta och möjliga.
Mats och Annas inte alltid sympatiska sätt att bemöta varandra känns sorgligt trovärdiga.
Att enas om det viktigaste man har, barnen, när den egna relationen är trasig och blödande känns väldigt realistisk och nära.

Denna roman grep mej inte fullt på samma sätt som första delen gjorde.
Det fiktiva paret är inte längre i samma fas som jag i mitt äktenskap.
Igenkänningen var inte lika stor och jag greps oftare av en känsla av "men varför gör hon/han sååå?!" denna gången.
Den stora och starka längtan efter en ny kärlek, en ny relation så jäkla snabbt som både Anna och Mats upplever känns främmande för mej.
Men det är fortfarande en mycket bra roman som jag läste med stor behållning alla dess 427 blad.

Jag rekommenderar varmt denna roman, men läs helst första delen innan.

Puss/ Asta