torsdag 14 mars 2019

Asta recenserar "Konsten att höra hjärtslag" av Jan-Philipp Sendker


Bildresultat för konsten att höra hjärtslag

Jag har läst 2015 års mest sålda pocketbok "Konsten att höra hjärtslag" av Jan-Philipp Sendker.

Så här lyder en del av texten på bokens baksida: Spåren efter honom slutar i Bankok. Varför har han, en framgångsrik New York-advokat, lyckligt gift och med två vuxna barn, bara gett sig iväg utan förklaring?

Fyra år senare åker hans dotter Julia till Burma som är pappans födelseland för att söka efter honom. Ett gammalt kärleksbrev som aldrig postats från pappan till en kvinna där leder henne dit.
När hon anländer till staden Kalaw verkar hon vara väntad.
En man tar kontakt med henne. Han heter U Ba.
Han säger vid deras möte: Julia Win. Född den tjugoåttonde augusti 1968 i New York. Amerikansk mamma och burmesisk pappa. Ditt efternamn är en del av berättelsen, det har varit en del av mitt liv sedan jag kom till världen. Under de senaste fyra åren har det inte gått en dag utan att jag tänkt på dig. Jag ska berätta allt inom sinom tid, men låt mig först ställa en fråga: Tror du på kärleken?
Julia blir både fascinerad och irriterad av mannen som envisas med sitt sällskap och att han verkar veta så mycket om henne. De främmande dofterna och intrycken gör henne utmattad.  Men hans berättelse fångar henne undan för undan och hon förstår att han är vägen till att finna sin pappa.
U Ba börjar berätta en om hennes pappa från att han föddes och som liten tidigt förlorade sin pappa och därefter övergavs av sin mamma. Han förlorar sin syn och får sin utbildning på ett kloster för munkar.
Han målar med sina ord upp kärlekshistoria mellan den unga blinda Tin Win och flickan med de obrukbara fötterna Mi Mi. Det udda kärleksparet som kompletterar varandra så till den milda grad att de blir till ett.
Sakta men säkert lär Julia känna sin pappa på ett helt nytt vis genom U Bas ord.

Det är en vacker berättelse.
En vacker kärlekshistoria som bitvis verkligen når fram till mej när jag läser den. Kanske hade jag blivit mer drabbad om jag inte läst den så upphackat och korta stunder i taget. Periodvis har jag svårt att släppa det mystiska, vem denna U Ba är och hur han kan veta så mycket. Om det inte vore så att historien i övrigt har närmast övernaturliga drag med att den blinda Tin Win utvecklar en så god hörsel att han på långt håll kan höra och utskilja exempelvis olika människors hjärtslag hade jag nog förstått tidigare.
Romanen är på 333 sidor och hade med fördel kunnat krympas åtminstone 50 sidor. Ändå är den vacker och en läsupplevelse att minnas och jag tror alldeles säkert att jag kommer läsa fler böcker av denna författare.

Betyg: En något blek 4.

Puss/ Asta

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Välkommen att sätta ditt tassavtryck, ditt avstamp, ditt tyckande.
Bloggen är levande genom sina läsare