lördag 17 januari 2015

Kör på en stulen lista för dej som inte får nog av Astainformation



Vad tror du på?
Tror? Det varierar. Det har med dagsformen att göra.
Ibland tror jag på min egen förmåga... andra stunder inte alls.
Ibland tror jag på en allsmäktig Gud å skyddande änglar. Andra stunder... not so much.
När jag ser in i ett litet barns ögon, i Noahs klarblå eller Änglas mörkmelerade så tror jag på att människan föds god. Med omtanke, förmåga till att älska och att älskas.

Vad räds du?
Jag räds så mycket. Jag är kanske de räddaste människa jag mött.
Men även det har dagsform. Ibland räds jag allt, andra stunder väldigt lite.
Rent privat handlar det om hälsa och om mina barns liv och lycka.
Jag har många gånger köpslagit med Gud (utan att då veta om jag tror) att hen kan låta vad som helst drabba mej så länge hen skonar mina barn. Vad som helst men inte det.
I ett större perspektiv räds jag den överexploatering vi utsätter jorden för.
Jag räds för ett hårdnande klimat mellan vi och dom.
Jag räds för att bli bitter när jag blir gammal för allt jag aldrig gjorde eller ens försökte.

Vad vet du?
Jag vet att allt är till låns. Att livet är bräckligt som fan och när som helst kan förändras.
Att idag och just nu faktiskt är allt vi säkert har. Jag vet det av erfarenhet från mitt yrke och livet i stort.
Jag vet att jag vore ingenting utan mina barn. Eller jag vore någon helt annan, någon jag inte känner.
Jag vet att jag alltid kommer sätta barnbarnen främst från o med nu och att jag så länge jag överhuvudtaget mäktar med kommer att ha hund.

Vad hoppas du?
Jag hoppas att den Rödgröna regeringen ska vrida landet och människors medvetande tillbaka till när solidaritet var något fint och när samhället åtminstone försökte hålla ihop.
Jag hoppas att livet ger mej svaren. Hur jag ska välja och vad jag ska göra.

Vad längtar du efter?
Att det lugnar ner sej på jobbet. Att Sd fortsätter att backa i opinionsmätningarna.
Att det blir en fin sommar. Att jag kommer igång med springandet. Att vi alla, oxå du som läser, får må bra.

Vad grät du för sist?
Förr grät jag alltid. För ingenting. Numera gråter jag ganska sällan.
Jag grät när jag läste "Låt vargarna komma."
För mej själv eller för det hemska jag ser i världen knyter det sej lixom bara.
Till en hård arg, orolig klump.

Vad har du för hårfärg till naturen och vad har du för färg nu?
Till naturen råttfärgat i någon obestämd nyans mellan blont och brunt. Fast nu är det väl mestadels grått under färgen.
Jag har sedan länge färgat det mörkt brunt, det ser nästan svart ut.

När skrattade du sist?
Även det gör jag mindre. Alltså tokskrattar. Jag skrattar åt/ med Noah och Gottfrid varje dag men så där så jag nästan kissade på mej?
Det var nog när mannen sökte på förbjudna sidor efter droger, just for fun. Alltså inte droger för skoj skull utan sökte för skoj skull och hamnade på "För dej med riklig hårväxt." Min man har tappat väldigt mycket hår på skulten och det är vansinnigt känsligt så det var ett sånt där hysteriskt och skadeglatt skrattanfall där maken till en början skrattade med och sen sa i allt surare röst "Sluta nu, så roligt var det inte!" Vilket så klart fick mej att skratta än mer.

Vilken låt nynnade du på idag?
Nyss så träffade jag en krokodil och sen Guldet blev till sand.
Allt till Noahs stora lycka, han är HELT tondöv stackars gosse.
Bred repertoar får man ju säga iaf. 

Vad gör dej arg i vardagen?
Att läsa rasistiska inskränkta Sd hyllande inlägg på nätet. När det är så där riktigt jävla stökigt hemma. När jag ber maken om hjälp och blir ignorerad. Men mest Sd faktiskt.

Vad har du för åsikt som skiljer sej från flertalet andra?
Jag skulle tro att jag är lite mer Pk än de flesta. Å när jag på allvar tycker att bensinskatten ska höjas rejält brukar folk bli sura. Det är nog den av mina åsikter jag får minst gehör för.

Vem är ditt frikort?
Får jag bara välja ett?
Jack Nicholson tror jag då eller Persbranth

Vad drömmer du om?
Att hoppa av hamsterhjulet. Att kunna leva på landet ihop med barn och barnbarn.
Ha hundinackordering, liten uppfödning och kanske en liten butik.
Ha en minigris och höns och leva mer i samklang med mej själv och det som verkligen är viktigt för mej.

Hur många människor älskar du?
Inte så många. Jag tycker om många, jag förälskar mej lätt men att älska... det är djupare.
Kanske en handfull bortsett från mina barn och barnbarn. Max.

Hur många älskar dej?
Färre. Barnen hoppas jag.

Hur många avskyr du?
Det är lite dagsform på det men inte många. Tycker illa om en hel del. Avskyr åsikter eller beteenden, men avskyr personer... tja, några stycken.

Vem har du fått höra att du är lik?
Jill Jonsson har en hel del sagt, förmodligen har de rätt allvarliga synfel. Caroline af Ugglas, tja mer men jag tror det är ffa utstrålningen. Göran Hägglund om du frågar min man.

Har du gjort något oförlåtligt?
Ja det har jag nog. Vad jag själv tycker är oförlåtligt och vad andra tycker är det är kanske inte samma sak.
Men jag har absolut gjort illa andra människor på sätt som inte går att göra ogjort.

Puss/ Asta 





2 kommentarer:

  1. Hurra - vad kul att du "stal den"!! Och jag håller med, precis som du skrev i min blogg så överraskades jag inte av dina svar men njöt ändå av att läsa dem. Och du - jag är HELT övertygad om att många fler än du tror älskar dig!

    Och så får vi se till att ses! Och så får vi se till att du snart blir frisk från förkylningen!
    Kramar <3

    SvaraRadera
  2. Vi borde flytta ihop inser jag! Inte bara för att vi tycker rätt lika utan för att då kan du ha hundpensionat och jag kattpensionat. Du kan ha en butik och jag ett bokcafé. Sen har vi höns, minigris och getter! Skrattar som bäst gör vi när vi är riktigt elaka, och jag skrattade så jag grät häromdagen av ett vidrigt skämt. Så vidrigt att ungarna satt chockade med öppna munnar!

    Så här var det:
    Mannen satt och pratade med dem om hur det var när han var ung, och körde en variant av Monte Python "Jag klev upp innan jag gick och la mig, åt grus till frukost och varje kväll slog min pappa ihjäl mig"
    Varpå jag sa: "Sån tur att du inte hade nån pappa då!", eftersom hans pappa dog i en bilolycka innan mannen föddes... Sen skrattade jag så att tårarna rann, ju mer upprörda ungarna blev, desto mer skrattade jag...

    Och jag har kommit halvvägs genom "Låt vargarna komma", jag vill inte gråta, så nu vet jag inte om jag vågar fortsätta läsa...

    SvaraRadera

Välkommen att sätta ditt tassavtryck, ditt avstamp, ditt tyckande.
Bloggen är levande genom sina läsare