Även det som är kul tar slut. Särskilt det kanske

 

Sista kurstillfället för denna gång hos Jessica och Byrackabyrån.
Vemodigt.
Onsdagskvällarna med Amstaffen Latoya, blandiskillen Jack, deras hussar å mattar och Jessica såklart har varit favoritstunden på veckan. För både mej, Mini å Gottridsson.
Så skönt att komma iväg en och en halv timma för att bara prata å träna hund.
Vi var en rätt tjötig grupp. På ett fint sätt. Alla pratade mycket och vi bytte erfarenheten, uppgivenhet och glädje kring våra godingar.
Jag kommer att sakna dem mycket!
Tog en massa bilder idag med telefonen men vet inte om de är sugna på att figurera på min blogg så ni får hålla er till godo med en bild på mej och min skatt.

Nån mer kurs ska vi allt gå. Mest för att det är så satans roligt.
Antagligen blir det en inkallningskurs... hmm, efter senaste veckan har Gottfrid fått helt nya idéer och den tidigare näst intill hundraprocentiga inkallningen är numera blott ett minne.
På en vecka eller två har denna lille man tagit sej ann riktiga Simbafasoner.
Ni vet, lilla kaxiga Simba i Lejongkungen.
"Snart är det jag som är kuuuuung"
Så fort det går.
Det är nästan så jag misstänker att någon varit här å bytt ut min rara, kontaktsökande, försiktiga hund till en betydligt kaxigare tvilling över natten.
Han morrar på folk i skymning. Han ställer sej och GLOR på folk med vaksam blick, han vaktar tomten... jävlar anåda... vilket skall han har. Det slår lock för öronen.
Han ska jaga katter å rådjur å harar å fåglar å spöken som bara han ser.
Rusar efter dom och skiter högaktningsfullt i att han inte är ensam på promenad.
Även kom kan han ignorera... eller behöva höra tre-fyra gånger för att bry sej om.
Förr kutade han in, nu kommer han lite nonchalant smådrällande in.
Han stöddar till sitt kroppsspråk gentemot andra hanhundar.
Sen är han ju självständigare på bra sätt... vågar mer, skräms av mindre.
Men som flertalet pubertala pojkar tror han lite mer om sej själv än vad han kan leva upp till.
Det är nu alla ni erfarna Ddb ägare mangrant ska ropa "Å så där är alla 10 måningar, en dag är de bara lugna å timida igen."

Nu toktrött. Imorgon nytt försök i skräckkammaren.
Sov sött

Puss/ Asta