Barnvakt

 

Mini å hennes pojkvän är på Första hjälpen kurs ikväll och mormor är barnvakt.
Mormor som arbetat hela helgen plus måndag och idag på sin lediga dag varit uppe i ottan för att ta emot en kollega å tillsammans med henne tapetsera om ett rum. Mitt å Gottepojkens sovrum.
Vi höll på mellan klockan 09 och 17:30... en arbetsdag nästan och blev åtminstone halvklara.
Så mormor är rätt trött nu.

Innan Mini åkte iväg höll hon på att noja här.
Noah är ju bara sex månader och så vansinnigt många gånger har hon inte varit ifrån honom.
Å andra sidan är jag oxå hans familj, han är van vid mej och jag har lyckats hålla liv i fyra ungar, ett gäng hundar, några katter och julstjärnor över hela advent så...
"Är det säkert att du klarar det?"
"Du måste PASSA honom mamma!"
"Ring om det är nåt!!!"
"Om han blir ledsen får du faktiskt komma med honom." 

Vi är halvvägs igenom dessa fyra timmar nu... lite drygt.
Vi har sjungit om Mors lilla Olle, om Imse vimse Doris, om Hoppe Hoppe hare.
Vi har bytt blöja. Noah har roat sej själv medan jag druckit te.
Jag har gett honom gröt (eller åtminstone kletat ner hela honom med gröt) och nu sover han i sin vagn.
Så här långt känner jag en viss triumf. En viss "Mormor kan... så klart."
Morfar som passade Noah förra gången när de var iväg sa att sista timmen var värst, då började han sakna sin mamma. Så... jag ställer in mej på en pärs om en stund.
Å andra sidan är inte morfar mormor.
Jag har aldrig sett honom vattna en julstjärna i hela sitt liv.

Puss/ Asta