Tacksamhetstankar.

Är det någon mer än jag som räknar in "Tacksam för idag" tankar innan ni ska somna?
Det är en rutin som fäst sej hos mej och som jag så gott som aldrig glömmer eller väljer att hoppa över.
Det mesta annat som jag inleder med stor entusiasm fallerar efter ett tag...
Det kan vara plankutmaningar, armhävningar, ta bort sminket på kvällen, fila fötterna och smörja in dem, skriva dagbok...
Käckt ett tag men sen tappar jag motivationen och lusten och det fallerar.

Men tacksamhetstankarna är ett bra sätt att avsluta dagen. När mobiltelefonen läggs bort, wordfeudkampen är avslutad för dagen och lampan släcks.
Vissa kvällar är lättare än andra. Ibland har dagen mest känts tung och trist.
Jag får aldrig "fuska" genom att ta sånt som jag kan åberopa varje dag.
Jag tar tex aldrig att jag är född i Sverige, att jag har mat på bordet, att jag fått fina barn.
Nej, det ska vara specifika saker från dagen idag.
Oftast försöker jag komma på fem saker. Ibland blir det fler, ibland blir det bara tre.
Minst tre ting har jag sagt.
Jag motar även bort sådant som jag "borde" känna tacksamhet över men som inte värmer mej på riktigt.
Jag tillåter mej att känna tacksamhet över saker som faktiskt gav mej något även om det inte borde vara så.
Att det känns genuint är det enda viktiga. Hur trivialt eller förbjudet det än är.

Jag märker att nu när jag har hållit i det ett bra tag så får jag lättare å lättare för att finna saker i min vardag att vara tacksam över.
Förmågan att känna tacksamhet är förmågan att vara närvarande i sitt sammanhang och det tror jag är oerhört viktiga komponenter i att känna sej mer tillfreds med tillvaron.
Jag försöker specificera... alltså inte bara tänka "Noah" eller "Gottfrid" utan i så fall tänka på ett särskilt ögonblick när jag blev extra glad/lugn/lycklig.
Att se nuet. Enskilda gnistrande ögonblick.
Ibland när jag ligger där i mörkret och ska försöka sammanfatta glider tankarna iväg till motsatsen.
Till händelser, ord, uteblivna ord som gjort mej ledsen eller arg.
Det är okej, jag tänker snabbt igenom dem men låter dem inte stanna kvar utan återgår till det som jag var satt att göra... räkna det positiva.
Det blir ytterligare en vint, förmågan att styra sina tankar och att låta det goda ta överhand inför att man somnar.
Även det kräver mer träning och större viljekraft än vad man kan tro.

Exempel på vad som gjort mej lycklig kan vara...

Tyngden av Gottfrid mot mitt ben och hans lugna sövande andetag.
Ett fint samtal jag hade med en patient och som värmde mej
Att mannen är iväg på fackkurs och att jag fick några timmar av tystnad på kvällen.
En rar kommentar på bloggen som fick mej att le
Hur vinden kändes i håret nere på stranden
Något fint jag köpt
Att se Noah sprattla å plaska i badbaljan
En innerlig kram från något av barnen
Att mannen fick mej att skratta när jag kände mej eländig

Har du nån ritual för dej som gör dej mer harmonisk eller ditt liv bättre?

Puss/ Asta