På bokens baksida står det: Barnmorskan Patience Murpy har en livsuppgift, att vägleda mödrar genom förlossningens plågor och hjälpa barn till världen. I 1930-talets karga West Virginia är fattigdomen utbredd och behovet av hjälp stort. Patience tar jobbet som ingen annan vill ha, hjälper dem som behöver det mest och som inte har några pengar att betala med. Men Patience bär på en hemlighet så fruktansvärd att hon tar avstånd från alla som vill komma henne nära.
Jag har plockat upp den här boken många gången och förstrött läst på baksidan men lagt tillbaka den.
Fått lite Harliqiunvibbar, kanske ffa av det där avslutet "bär på en hemlighet så fruktansvärd att hon tar avstånd från alla som vill komma henne nära."
Till slut köpte jag den i alla fall. På Pocketshop i Göteborg när jag var påväg hem från dottern förra måndagen. Alla titlar jag velat läsa där var redan lästa.
Jag köpte den och började läsa på tåget hem och fastnade direkt.
Barnmorskan i Hope River är allt utan banal och fånig. Det är en historiskt roman som noggrant beskriver tiden kring och efter Första världskriget. Det är en bok om fattigdom, klassklyftor, rasfrågor, fackföreningsrörelsen och barnmorskerollen i den tiden.
Barnmorska i Hope River är Patricia Hartmans debutroman. Författarinnan har över trettio års erfarenhet av yrket som barnmorska vilket märks väldigt tydligt. Realismen är bokens starkaste drag.
Det är trovärdigt utan att bli allt för insnöat på medicinska termer.
Språket är enkelt, väl enkelt kanske, det är inga större finesser men det är historien som bygger romanen och trots många och stora ämnen känns allt genomarbetat och starkt.
Huvudpersonen Patience är en ung stark kvinna som redan sett och upplevt många av livets hårdaste förluster. Det är ingenting ovanligt i dessa tider med hög barnadödlighet, lungsot, farliga arbetsplatser och annat elände.
Tidigt blev hon föräldralös, två gånger har hon mist män hon älskat och ett barn har dött i hennes livmoder.
Hon är efterlyst och har fått börja om, ensam och på ny plats, men med ett yrke i händerna som hennes vän och beskyddare, den äldre Mrs Kelly lärde henne.
Olika händelser leder till att en yngre svart kvinna, tonåringen Bitsy, får flytta in till Patience och assistera henne vid de många förlossningarna. Något som inte ses med blida ögon hos alla.
Det frossas aldrig i Patience svåra minnen. Snarare är det konstaterande, att livet inte var enkelt för något, och historien varvas med nuet. Med livet som ensam kvinna på landsbygden och med arbetet som barnmorska i rasmotsättningarnas USA.
En modig kvinna med skinn på näsan men som aldrig känns präktig eller helylle.
En kvinna som är märkt av sin bakgrund men som tar för sej och har ett stort mod och som bryter mot konventionerna.
En kvinna som begått flera brott, som stulit men som ändå har hedern i behåll.
Samtliga stora ämnen i romanen... rasism, fackföreningsrörelsen och mödravård... ligger mej varmt om hjärtat sedan innan och bidrar kanske till att jag finner boken lite extra, extra bra men jag tror att alla kan läsa den med stort intresse.
Detta är en stor roman. En fantastisk berättelse som jag rekommenderar alla.
Jag har läst den så fort jag hunnit, jag har tänkt på den i stunderna emellan och jag kommer att sakna den väldigt nu när den är slut.
Patience känns vid det här laget som en nära vän jag ogärna vill släppa.
Betyg 5. Solklart 5.
Puss/ Asta
Jag är inte så förtjust i historiska romaner, men du får den att låta intressant!
SvaraRaderaÅh tack, den ska jag läsa. Historiska romaner med starka personporträtt är min kopp te.
SvaraRadera