torsdag 1 januari 2015

Första dagen

 

Ett nytt år.
Jag kan inte låta bli att tycka att det känns en smula högtidligt och spännande.
Så väldigt olikt mej.
Jag vet inte vad jag får de positiva vibbarna av 2015 men det känns som om jag har längtat och väntat. Almanackan är nästan helt blank framför mej.
Det känns som ett bra år. Ett år när stora omvälvande ting kan ske. Å det är märkligt, rent psykiskt befinner jag mej på minus även om jag inte vet hur mycket jag vill tala om det.
Jag är sliten och jag känner igen känslorna från 2013 men ändå... ändå har det här blanka året ett lyster kring sej. En känsla av att jag har det i mina egna händer.

Mina egna händer?
Vad får jag sånt trams ifrån? Jag vet ju mycket väl om att det ända vi kan vara säkra på gällande livet är att det kommer ta slut någongång och att det fram till dess är oberäkneligt som fan.
Att det kan förändras från en minut till en annan. Jag ser det hela tiden, både på jobbet och bland mina privata kontakter. Det är till att be Gudarna om nåd.
Ändå känner jag ett lugn. Något slags hopp å tilltro uppblandad med de vanliga farhågorna.

Årets första dag har annars inte gjort något väsen av sej.
Jag såg på dokumentären om Astrid och insåg att jag missat andra delen.
Vi har sett nya Beck. Gunvald ovanligt tjusig måste jag säga, i övrigt en rätt blek deckare.
Mini, Noah, Gotte å jag tog en promenad i duggregnet. 7°c varmt.
Lilla Noah är fruktansvärt förkyld och sååå deppig mellan varven.
Hostar å kan inte andas genom näsan.
Det är så vansinnigt synd om honom. Han mår pyton, sover alldeles för lite och verkar rätt less på 2015 so far. Lille plutten.


Det blir en lång natt.


Puss/ Asta

2 kommentarer:

  1. En blank kalender är förledande... Hoppas du kan vända ditt mående innan det går för långt, själv ser jag ingen möjlig väg tillbaka än, men kalendern är förledande tom...

    SvaraRadera
  2. A - 2015 kommer oavsett. Och den blir. Oavsett. Men. Det är bra att det känns bättre. Även om det är snarlikt sämre. För ibland är det just den där känslan som gör skillnaden. Och precis som du säger så är det enda vi kan vara säkra på är att saker och ting är oberäkneliga - men just därför KAN de ju vara oberäkneligt bra!

    Stackars lille Noah!!!!

    Puss

    SvaraRadera

Välkommen att sätta ditt tassavtryck, ditt avstamp, ditt tyckande.
Bloggen är levande genom sina läsare