fredag 3 april 2015

Stackars oss


Enligt en ny stor undersökning som Aftonbladet låtit göra så tycker ca hälften av svenskarna att tiggeri borde förbjudas.
Hälften. Varannan människa som du och jag möter. Varannan av er som läser dessa rader.
Hälften.

Jag tycker att de stämningarna har känts av ett bra tag. Många år.
Inte bara detta att fler och fler beklagar sej över tiggarna som sitter utanför snart sagt varje butik utan överlag.
Det är ett hårdare, kallare, mer egoistiskt samhälle nu än när jag var yngre.

Jag som i själen är röd tycker och tror att mycket av detta är Alliansens förtjänst eller fel.
Under åtta år med borgerligt styre indoktrinerades vi i allt högre utsträckning att sköta oss själva.
Se till vår egen plånbok. Förakta svaghet.
Arbetslinjen framför solidaritet. Arbete framför sjukdom, ålderdom, omställning.
Alliansen har dragit i sär Sverige.

Många retar sej som sagt på tiggarna. De stör deras sinnesbild. Deras utsträckta händer ses som tjat och trakasserier. De vill inte se, vill inte störas där de skyndar in för att veckohandla efter jobbet eller köpa sitt vin till fredagsmyset.
Förbjud.
Själv stör jag mej på gnället. När blev svenskar så gnälliga?
Visst finns det pensionärer som har det svårt här med, visst finns det svenska uteliggare oftast med en anamnes av missbruk och/ eller psykisk sjukdom här men det stora flertalet svenskar har det bra.
Renoverar sina hus, köper leksaker i form av motorcyklar och tekniska prylar, åker utomlands varje år, äter sej lite för runda, satsar stora pengar på sina husdjur men ändå... detta gnäll.
Om hur mycket bättre det var förr. Förr när män var män å kvinnor kvinnor. När vuxna hade auktoritet och barnen blev uppfostrade.
Nu är det så synd om dom... och när fan blev Sverige hela världens socialbyrå?
Vi har väl våra egna det är synd om.
Väldigt få av dessa har gnällare har dock ägnat sej åt våra egna. Stått i soppkök en kulen höstkväll eller gått som vuxen på stan å hjälpt ungdomar som inte mår väl i natten,

Vi värderar oss själva utifrån hur mycket vi arbetar med och vilka betyg vi har.
Vi fostrar våra barn till att ta för sej och till att bli konkurrenskraftiga.
13 % röstar på ett främlingsfientligt parti. Fler än så håller med om att vi tar in för mycket invandrare i vårt land.
Detta i en tid när världen brinner. Redan i början av april har fler flyktingar dött i sin flykt till Europa i ett stormigt Medelhav än under tidigare år. Många hundra har begravts bland vågorna.
Vi har de största flyktingströmmarna sedan Andra världskriget och vi lever i ett av världens absolut tryggaste länder... å vi gnäller.
Gnäller på invandrarna. Gnäller på tiggarna.
Avhumaniserar dem och kallar dem i bästa fall "sk flyktingar", "sk tiggare", men allt mer vanligt förekommande parasiter, lögnare, ISIS kramare.

När blev Sverige så kallt?
När slutade vi att tänka. Slutade att lära våra barn att empati med dem som har det svårast är det allra viktigaste.
När slutade vi bli förbannade på krig, terror, missiler, minor, fattigdom och missär och istället blev förbannade på offren för den samma?
För nej, vi kan inte stoppa krigen. Vi kan inte ensamma lösa romernas situation men vi kan förbanna rätt saker.

Att förbjuda den allra mest utsatta människans sista hopp att föda sina barn är inte rätt väg att gå.
Å alldeles oavsett. Ett land och ett folk som inte värnar de som har det svårast är i längden förlorat.

Avslutar med Winnerbäcks text Stackars för han säger det så mycket bättre än jag.
Ta er tid att läsa texten. Inom den ryms vi alla.

Stackars mannen med medaljer
som bara putsar sina minnen
han sitter tyst bland gammalt skrot
Kan inte se för allt sot
att ingen sitter mittemot
 

Stackars hon som flyter med
som aldrig lärde sig ta sats
Hon som ägna all sin tid
åt nåt hon inte ville bli
för det var bara där det fanns en plats
 

Stackars den som inte bryr sig
Stackars dom som aldrig tyr sig
till andra än sig själva
och stackars fåglarna i bur
 

Och stackars dom som stänger in sig
hundra dagar utan heder
Ja stackars dom som lever så
stackars dom som tittar på
hur märkligt kan man må
 

Ja stackars han som aldrig kämpar
Han som säger stackars mobb
Han som hamna först i kön
och blev så nöjd med sin lön
att han glömde sitt jobb
 

Stackars den som inte bryr sig
stackars hon som aldrig fryser
och alltid får vad hon vill ha
Ja stackars hon som har det bra
 

Stackars hon som ville opp
men inte började från början
I skara står en man
som låter henne trampa på
och skrapa ansiktet i gruset
 

Ja stackars han som aldrig gråter
fast han släpar på ett höghus
Vad är det ingen ska få se
som ingen inte redan sett
och vart ska det där huset
 

Stackars hämmade lakej
och stackars dig och stackars mig
Det är en konstig värld vi lever i
ja ingenting är vad man tror



Puss/ Asta

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Välkommen att sätta ditt tassavtryck, ditt avstamp, ditt tyckande.
Bloggen är levande genom sina läsare