Vilken är din hundras?

 
Bild: Gottebebis får sej en tillsägelse av Märtaplätta. 


I en hundgrupp jag är med i på Facebook ställde jag frågan vilken ras de hade "hittat hem" i och varför. Fick så himla många svar med bilder på folks pälsklingar. Så kul.
Det var verkligen allt från de stora irländska varghundarna till små söta franska bulldogar och det märks att människor har... och älskar... sina hundar av så många olika anledningar.
Det finns olika hundliv.

Det är väl ingen hemlighet för någon som varit inne på den här bloggen mer än fem minuter att min ras är Dogue de Bordeaux. Rasen har egentligen bara ett enda minus och det är deras korta livslängd. Att de  blir vuxna och klara, så väl fysiskt som mentalt sent i livet vid 4-5 år någonstans, och sen sällan blir äldre än sju-åtta år.
Med ett enda minus så menar jag utifrån mina preferenser. Tycker man att...
... envishet
... dregel överallt
... en stor portion "vet bäst själv"
... massiv fysisk styrka
... ett känsligt och lättsårat inre
... bristande tävlingsduglighet
är ett problem så är det inte en ras för dej.

Jag skulle kunna tänka mej att pröva en annan hundras någongång i livet. Kanske...
Det finns ju massor av vackra hundraser som säkert har en hel del charm... bulldog, amstaff, bullterrier, leonberger, fralla är några exempel men egentligen är det bara Dogue de Bordeaux som prickar av alla mina krav/ önskemål på en hund... tror jag?!

Jag vill att en hund skall vara...
... vacker att se på
... ha en stor personlighet och charm
... klara av att hänga med på långa promenader
... men vara bekväm med soffhäng
... vakta mej och huset med pondus och trovärdighet
... men inte allt för reserverad mot främlingar
... fungera å vara pålitlig med barn
... inte kräva en massa pälsvård
... vara någorlunda sund hälsomässigt
... kunna koppla av inne och ute
... inte hålla på och mäta sej med vare sej mej eller andra hundar för mkt
... vara mild mot familjen
... inte vara "bästa kompis" och upp i knät på varenda människa den ser
... kunna följa med i alla situationer

Allt detta och mer därtill uppfyller Gottfrid.

Puss/ Asta