Mordet på Gica. Pojkstreck eller nationell skuld.

I augusti i år tog en människas liv slut.
Fyrtioåttaåriga Gica från Rumänien, en hemlös man, pappa till tre små barn trakasserades av ett gäng pojkar och misshandlades till döds av två tonårspojkar 14 och 16 år gamla. Mordet var kulmen på en längre tids trakasserier där pojkarna kallade Gica för Råttan.
Gica Horolomei-Lupu var avhumaniserad. Hade inte längre något människovärde för dessa ungdomar. När den sista kvällen kom misshandlade de honom med tillhyggen, sparkar, hopp och urin. De skrattade och filmade händelsen.
14 och 16 år gamla. Kan vi låta det sjunka in.

Det har skrivits spaltmeter om detta mord i tidningarna. På sociala medier diskuteras det friskt. Tonen är hård åt alla håll. Rasismen mot tiggare å ena sidan, kraven på att de unga förövarna ska straffas som vuxna, fängslas och aldrig mer släppas ut likaså. Hat riktas även mot en av pojkarnas advokat som kallade mordet för "pojkstreck."
Alla tycker och tycker mycket kring det här fallet men min starkaste känsla är att vi låtit det hända.
Låtit samhället bli så här.
Min fasta övertygelse är att Sverige har förändrats i grunden sedan ett rasistiskt parti med rötterna i nynazismen tog plats i riksdagen.
Undan för undan har det blivit ett klimat där den tidigare lite skämmiga och dolda köksbordsrasismen får syre av att vädras öppet och där det inte längre är skämmigt att uttala rasistiska saker.
Där vi som säger ifrån kallas vänstervridna och godhetsknarkare.
Vi har fått ett samhälle där det är möjligt för pojkar som fortfarande är små nog att gå i grundskolan att se på andra människor som råttor. Skadedjur som kan utrotas.
Mordet är kanske inte Jimmie Åkessons fel men det är en konsekvens av vad hans parti öppnat fönster och dörrar till.

Jag anser inte att 14 åringen och 16 åringen är oskyldiga.
Jag tycker att "pojkstreck" var en jävligt olycklig (i bästa fall) formulering av pojkens juridiska ombud. Men jag anser att varje misstänkt har rätt till bästa möjliga försvar och att det är varje advokats skyldighet att göra allt som står i hens makt för att se till sin klients intressen.
Det finns överväldigande bevis för vad dessa pojkar har gjort. De var i triumfen över sitt dåd dumma nog att filma. Jag anser dem skyldiga, jag tycker att de har ett ansvar men jag tycker samtidigt att det inte är ensamma om ansvar.
Det här är barn!
Var fanns vuxenvärlden? Var fanns deras föräldrar? Den skrattande hetsande gruppen av andra ungdomar?
Vilket är deras ansvar? Vad blir konsekvenserna för dom? 
Vilken inställning hyser pojkarnas vuxna omgivning till rumäner som kommer hit för att tigga?
Ja, det kan jag ju inte säkert säga. Jag känner dem inte.
Men jag kan säga att mina barn skulle aldrig kunnat göra det här.
Se på andra människor som skadedjur enkom var de kom ifrån.
Misshandla en annan levande varelse till döds.
Kissa på honom. Filma. Skratta.

En människa mitt i livet vars enda brott var att födas fattig i fel land finns inte mer. Tre små barn har förlorat sin pappa.
En stor jävla reva har slitits upp i vårt land, det som är vi.
Att döma två pojkar till ungdomsvård några år är att låta både pojkarna och deras familjer å omgivning komma alldeles för lindrigt undan.
För att inte tala om partiet som öppnade falluckorna för den här typen av mentalitet.
Fy fan.

/ Asta