Det där med perception är spännande grejer.
Jag minns hur min psykologilärare förklarade begreppet på Komvux så att det fastnade ordentligt.
Hon sa: "Tänk när man är förälskad, så där jätte sprudlande dunder nykär, och man kommer in i ett rum fullt av folk men man ser BARA henne/ honom. Det är perception."
Det finns ju tristare exempel med. När jag tog körkort såg jag bara trafikskyltar.
När jag läste till sjuksköterska kollade jag in människors vener var jag än var.
Å nu, när jag tagit ett medvetet beslut om att inte dricka alkohol så ser jag hur mycket folk dricker! Vad det pratas, skrivs, fotas kring alkohol och att "unna sej ett glas vin" i tid och otid.
Nej, jag ska verkligen försöka att inte bli en sådan där supertorr nykterist som förmanar alla andra som inte tagit samma beslut som jag själv men det är ändå fascinerande.
Hur ögonen liksom ändrar fokus.
Jag vill inte bli förmanande och ni får inte se det så.
Det är mer att jag... jag vet inte, är så uppfylld av beslutet och hur mycket det redan gett mej.
Jag är så jäkla mycket piggare. Så mycket mer stabil och jämn i mitt psyke.
Jag har inte alls lika mycket ont i huvudet. Förr hade jag det jämt (alltså inte av baksmälla utan av uttömda resurser) nu nästan aldrig.
Jag har fått så mycket mer tid!
Tid som jag förut planerade till återhämtning och trötthet efter att ha sippat tre-fyra glas vin en fredagskväll vid bloggen eller drinkar, öl å likörer på parmiddagar.
Nu ligger nästa dag glittrandes, väntandes och redo.
Det är fantastiskt!
Ja, jag ska erkänna att jag saknar ett glas vin ibland.
Det gör jag.
Det finns stunder... framför allt belöningsstunder... när Coca Cola helt enkelt inte är samma sak.
Min man tycker att jag kan göra undantag.
"Om- vi- går- på- restaurang- undantag". "Om-vi-ska-bort-på-middag-undantag."
Men för mej funkar inte det.
Inte för att jag är alkoholist utan för att jag är väldigt antingen eller.
Om jag bryter den här överenskommelsen med mej själv då kommer inte jag finna någon anledning till att avstå en kall go bärs när vi premiärgrillar.
Eller ett glas gott rött vin när vi lagar till något extra.
Å vips kommer jag dricka igen.
2014 är ett nyktert år.
Ett år för eftertanke, kraftsamling och att se klart på känslor, relationer och mej själv.
Det känns verkligen inte som något jag försakar. Som någon prövning.
Det känns som en gåva jag vill ge mej själv!
Ingen här på bloggen har ifrågasatt det.
Jag tycker det är märkligt för i "det riktiga livet, där jag bor" där tycker många att det är märkligt. Provocerande rent av. Å tråkigt. Inte i första hand för mej utan för dem.
Jag får nog omvärdera det där med att jag är en charmerande, rolig å intressant person. Jag är en charmerande, rolig och intressant person... när jag är lite berusad.
Det var ju fan med.
Att man skulle bli tant innan sanningen gick upp för en.
Puss/ Asta
Tänkte kört april vit men det gick åt skogen helt med en massa festinbjudningar osv. Men ja jag fick förklara och förklara när jag pratade med en vän som är ssk för övrigt, och hon sade är det inte si eller så så behöver du ju inte tänka på det osv osv. Förstod nog inte mitt varför. (Sparar den till maj då det är mindre planerat. )För risken är att annars får jag köra. Och köra buss är mitt jobb. Inget jag har lust att göra när jag är ledig och skall hitta på något kul med brudarna
SvaraRaderaJa ta det när det känns rätt och när du är motiverad. Kram vännen.
RaderaVet A - jag tror mera det är så att du ÄR rolig och intressant etc, ALLTID, men dina vänner blir faktiskt mycket tråkigare när man ser på dem med nyktra ögon och man kanske inte uppskattar DERAS skämt och humor lika mycket när man hör hur det egentligen låter? ;) Nåja, kanske det inte är så.. Men kanske?
SvaraRaderaJag har för övrigt slutat att förklara för folk varför jag inte dricker - varför jag aldrig gjort det - jag säger bara "därför att jag är intressant och kul utan". Då är det liksom ingen mer som undrar… ;)
Kramar
Själv ska jag börja säga att min religion inte tillåter mej. Kan vara spännande att se reaktionerna :)
RaderaKram på dej
Det er noe med at man må komme til et punkt der grensen er nådd før man klarer å gjennomføre. Da mener jeg ikke spesifikt med alkohol, men i alle tilfeller. Så bra at du velger å gjøre det som er best for deg, det er tross alt det viktigste. :-)
SvaraRaderaKlem Laila
Tack kära vän. Visst är det så, det gäller allting egentligen.
RaderaKlem klem
För mig är det helt naturligt att välja att inte dricka. Två av mina bästa vänner, min kärlek och min son avstår helt från alkohol. Själv dricker jag lite grann, kanske 2-3 glas vin/månad. Hemma dricker jag dock aldrig och det var säkert ett par år sedan jag var på Systembolaget.
SvaraRaderaKanske beror det på var man bor. Här på Södermalm i Stockholm är det rätt vanligt att inte dricka. Sonen tyckte att det var lite jobbigt att låta bli under tonårsperioden, och hade ett tag problem med kompisar, som alltid ville festa på helgerna. Men nu går det bra. Nu umgås han med ett mycket mer blandat gäng, varav många muslimer, som inte alls dricker.
Just synen på alkohol tillhör ju en av de (många) fördelarna med en ökad invandring och blandning i samhället!
Det slog mig som allra mest när jag nyligen åkte på en Ålandskryssning. Säkert hälften av passagerarna var invandrade och det var en helt annan stämning på båten än för några år sedan. Det dansades som aldrig förr, men folk var inte alls lika fulla. Det var otroligt skönt!
För ärligt talat är det ju inte enbart den som dricker som mår dåligt av alkohol, utan alla runt omkring. Det finns faktiskt inget värre än fulla människor!
/Emma
Vilken befriande kommentar. Jag kan inte säga annat än att den stärkte mej på ett sätt som jag inte kan förklara. Fler väljer som jag. Utan att vara gravida eller alkoholiserade lixom.
RaderaKram på dej Emma.