måndag 2 februari 2015

5:2 metoden

 

Sedan årsskiftet (med uppehåll veckorna jag var sjuk) har jag kört med 5:2 metoden.
Jag gjorde det förra vintern med och trivdes väldigt väl med den, den passar mej.
Då gick jag ner mina överskottskilon, minns inte hur många de var, och sen stod vågen still.
Då hade jag svårt att kombinera det med löpningen. Med att finna dagar/ tid att springa och ha bokat upp två dagar i veckan på fasta/ att inte träna.
Just nu tränar jag ju inte så mycket (kraftig underdrift där) och då funkar det.
Så här å nu kör jag 5:2.

5:2 metoden är egentligen ingen diet. Visst, man tappar kilon med den men den är främst framtagen av andra hälsoeffekter. Att kortvarig fasta/ kraftigt reducerat kaloriintag tros ge hälsosamma effekter.
Minska risken för många olika cancertyper, minska risken för alzheimers och andra demenssjukdomar.
Detta är antaganden byggda på tidigare medicinsk forskning. Långvariga studier pågår men är inte klara ännu.

5:2 metoden känner säkert de flesta till.
Fem dagar i veckan äter man som vanligt. Jag unnar mej verkligen allting då utan några förbud.
Sen kan du kanske inte äta pizza och 200g chokladkakor alla fem dagarna.
Övriga två dagar, som skall vara spridda och inte tas i rad, får kvinnor lov att äta 500 kcal och män 600 kcal. Dessa kalorier och matintag får du fördela hur du vill.
Själv äter jag oftast ingenting för det tycker jag är lättast. Jag blir lätt hungrigare när jag väl startat igång tuggandet.
Jag dricker kaffe, te och vatten. Äter jag så gör jag det inför läggdags för att inte bli sömnlös av hunger och för att bryta frossan.

Det är nämligen frossan som i mitt fall är jobbig.
Hungern är inte farlig alls. Jag är även för övrigt lite av en "allt eller inget människa" och jag kan inte påstå av att jag lider, det knorrar lite i magen framåt sex-sju på kvällen.
Ungefär vid den tiden... sju... så sätter frossan igång. Jag fryser som om jag hade feber.
En köld som kommer inifrån. Samtidigt börjar jag kissa ofta.
Jag har kontrollerat mitt blodsocker och mitt blodtryck när detta händer.
Mitt blodtryck sjunker något men p-glukoset är väldigt stabilt på mej. Ligger kring 4,5-5 mmol/l.
Jag har läst någonstans att det är förbränningsprocesserna som tar fart när man mår så.

Jag får ofta kommentarer på mina fastedagar. Lite uppläxande sympatiska så där.
"Men herre gud människa, man måste äta!!!", "Livet är för kort för att plåga sej" osv
Men jag tycker verkligen inte det är nån fara alls. Det går ingen nöd på mej.
Människan har en övertro till att man måste stoppa något i kakhålet i parti å minut för att må bra men det ÄR faktiskt tvärt om.
Kroppen mår väl av kortvarig fasta. Å jag mår väl av att kläder inte stramar och sitter korvigt, av att välja bort halva garderoben för att jag inte kommer i kläderna.
Bukfetma är inte i första hand fult. Det är i första hand farligt för hälsan!

Med 5:2 metoden går jag ner ungefär 0,5 kg i veckan vilket är ren matematik.
Ett kilo... upp eller ner... är 7000 kcal.
På två fastedagar "sparar" jag ca 4000 kcal.
Å så äter jag nååågot för mycket de övriga dagarna = 0,5 kg.
Väger mej alltid måndagar och idag låg jag på två kilo från vad jag vill väga.
Jag har gått ner 2,5 kg sedan jag började.

Passar metoden alla?
Självklart inte!
Vi är alla olika. Har olika behov och olika livsstil.
En del är hungriga så fort de vaknar och måste äta regelbundet för att fungera.
Andra, så som jag, tycker att det är tråkigare att äta nyttigt hela tiden.
Inlägget är tänkt som inspiration och inte som någon pekpinne.
Gör vad du vill med din kropp, din hälsa, ditt välbefinnande.

Puss/ Asta


2 kommentarer:

  1. Skönt att det funkar för dig, mor och far kör med fast dom går inte ner något men dom kör en då för att det passar dom. Jag gör inte pga min hypo. Kram

    SvaraRadera
  2. Det är härligt när man hittar ett system, ett sätt, som passar en själv! Grattis!

    Hoppas du har en fin helg! Kramar

    SvaraRadera

Välkommen att sätta ditt tassavtryck, ditt avstamp, ditt tyckande.
Bloggen är levande genom sina läsare