torsdag 14 juni 2018

Sommarvärdar å Åkesson i ett lyssnande öra



Jag lyssnar mycket i hörlurar när jag är ute och går.
Den enda pod jag är fullständigt beroende av är Skäringer & Mannheimer men jag lyssnar sporadiskt på några till.
Ibland lyssnar jag på nåt program från P1 och rätt ofta dokumentärer.
Som sist på bollen har jag börjat lyssna på Värvet, mer om det senare i inlägget.

Nu har de äntligen släppt årets Sommarvärdar, eller Sommarpratare som de oftast kallas.
Det har på senare år blivit till ett beroende.
Från början är det kanske fyra-fem stycken som till namnet verkar riktigt intressanta men när man väl lyssnar så är nästan alla bra.
För så där är det ju, alla människor... även du och jag... har en historia att berätta.
De som jag i år känner är riktiga måsten program är:

Kaj Linna- fd livstidsfånge.
Mark Levengood- författare/ programledare
Kent Wisti-präst och konstnär
Katarina Wennstam- författare, feminist, journalist
Tauba Katzenstein-överlevare förintelsen
Petra Mede-komiker/ programledare
Ingrid Wall- mamma till Kim Wall
Suad Ali- statsvetare
Sara Danius-professor i litteraturvetenskap

... men som sagt, jag kommer lyssna på flertalet även om det inte sker i sommar.
Listan över deltagare är uttryckt och prydligt uppsatt på kylskåpet.

Tillbaka till Värvet.
Jag har hunnit lyssna på några avsnitt och idag under min å Gottfrids runda lyssnade jag på intervju med Jimmie Åkesson.
Det trevliga med Värvet är ju att det är lite annorlunda frågor, lite mjukare än de som normalt ställs till politiker.
Det är frågor om deras uppväxt, deras barndom, deras drömmar.
Och utan att intervjun egentligen förvånade mej särskilt mycket lämnade den följande reflektioner.

Intervjuaren, Christoffer, menade rätt inledande att många journalister försökt men inte riktigt lyckats dra ner brallorna på Jimmie Åkesson, inte lyckats avslöja hans hemliga uppsåt och hans välförankrade rasism.
Jag tycker inte det stämmer. Jag tycker att Skavland lyckades väldigt bra med att få Åkesson ur balans nog för att släppa masken och avslöja en del av vem han är och vad partiet egentligen står för. Det var under denna intervjun som Åkesson sa de bevingade orden: "Give them hell" (om vår demokratiska ordning och om pensionärerna som röstat på honom.)

Åkesson kan ju konsten att låta som vilken politiker som helst om man inte granskar och funderar ett varv på vad han menar.
Han framstod förvisso som en jävligt kass och föråldrad pappa när han sa att hans sambo fått ta alla koliknätter, att sonen var ledsen och arg på honom för att han jobbade jämt, att han tyckte det var värt det och att han inte räknade in sonen när han pratade om vad han skulle önska att han hade mer tid till.
Det var en slående skillnad mot när Jonas Sjöstedt i samma program beskrev sin vardag och familjepusslande.
Men det finns kanske fler än sverigedemokrater som gör sej skyldiga till att vara ojämställda och kassa föräldrar.
När Åkesson pratade om folkhemmet, när han fräckt stal sossefraser som Av var och en efter förmåga till var och en efter behov så rös jag i sommarvärmen.
Människor går på sånt här. De skiter i vad Sd röstat för i riksdagen, vad som står i deras partiprogram... det finns en väldigt stor grupp människor som hungrigt sväljer sånt här.
Vid ETT tillfälle kände jag en större förståelse för Åkesson än vad jag någonsin gjort.
Han beskrev hur han som 20åring flyttade till Lund för att gå på universitetet.
Kommunpolitiker i Sölvesborg. Till en ny stad.
Där tyckte i stort sett alla som honom och de som inte röstade på Sd hade "en stor förståelse för problematiken som Sd beskrev."
I Lund tyckte ingen som Jimmie. Han blev ensam där.
Och jag funderade, om alla har i stort sett samma åsikt. Den att Sverige är svenskarnas land och invandrare är ett problem. Om man växer upp i den mentaliteten, är barn, blir vuxen bland de tankarna då är det inte så konstigt att man blir en produkt av det.
Och det som sitter det sitter. Få av oss ändrar eller är ens beredda att ifrågasätta djupliggande värderingar.
En stund kunde jag förstå Jimmie Åkesson där och tycka lite synd om honom.
En stund sa jag. Det gick över...
Men jag rekommenderar er verkligen att lyssna på Värvet och intervjuerna med både Åkesson och Sjöstedt. Imorgon ska jag lyssna på intervjun med Löfven.

Vad lyssnar du på? 

Puss/ Asta

6 kommentarer:

  1. Du är en så intressant människa, Asta! Och visst kan tycka synd om människor som blir ensamma och "nakna". Det är en stor tillgång att kunna se det hos varje människa. Då blir det så oändligt mycket svårare att hata! Tack för att du en så himla bra människa! <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag lär mej hela tiden av den bästa Cis. Av dej. <3

      Radera
  2. Tyvärr har jag inte lyssnat så mycket på sistone för mina hörlurar gick sönder och jag har inte kommit mig för att skaffa nya.
    Men jag brukade lyssna på Förlossningspodden, Genushistoriepodden och Oh Witch Please (akademiker analyserar Harry Potter <3)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förlossningspodden har fler tipsat om. Måste ta tag i det. Gör det nog redan på hundpromenaden som stundar. Tack. <3

      Radera
  3. Jag älskar Värvet men har hittills vägrat Åkesson, men kanske måste lyssna nu då. Jag lyssnar på Alex & Sigge, mycket dokumentärer och mordfall. Men mest böcker just nu faktiskt, en riktig bokperiod har jag kommit in i. Ser däremot mycket fram emot sommarpraten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Aldrig riktigt lärt mej att lyssna på böcker. Det är säkert en vanesak och jag borde kanske testa igen.

      Radera

Välkommen att sätta ditt tassavtryck, ditt avstamp, ditt tyckande.
Bloggen är levande genom sina läsare