onsdag 1 maj 2019

Bucklan ska hem

En Frölundaspelare på knä jublar efter ett mål med en lagkamrat bakom sig och publiken i bakgrunden

Egentligen borde jag inte...
Man ska inte ropa hej förrän...
Det är inte över för än den tjocka tanten sjunger...
Inte utmana ödet...

... Men hör ni, det luktar GULD i år! 

För er som mot förmodan inte vet om det så pågår det SM final i hockey just nu.
Match varannan dag. Frölunda mot Djurgården. Det står 3-2 i matcher. Bäst av 7.
Frölunda har med andra ord matchboll på Globen i övermorgon.
Guldet kan komma hem tillbaka till Göteborg redan på torsdag.
Allra allra roligast vore det ju om de fick vinna hemma på lördagen (då är jag dessutom ledig till skillnad mot på torsdag), men den sjunde avgörande kan bli allt för nervöst så ta hem det här så fort ni kan grabbar.
Vi gör ingenting annat än ser, pratar, drömmer hockey i den här familjen just nu.

Frölunda hade en lite halvdarrig inledning på säsongen som så sakteliga tog sej och efter att de vann CHL bucklan... Bästa laget i Europa (igen)... så var det som ett annat lag och de har stadigt blivit allt bättre, allt mer kompletta som lag.
Vi möte först Malmö i kvarten, sedan segertippade Luleå i semifinalerna.
Rätt lätt vann vi de finalserierna.
Djurgården är egentligen ett mycket sämre lag än vad Luleå var.
De har en otroligt låg lägstanivå men bitvis glimmar de till och bitvis har de hjälp av domarna och av att Stockholm inte kan göra is ordentligt.
Jag ska inte gnälla på domarna. Vi kommer att vinna för att vi är bättre.
Europas OCH Sveriges bästa lag.

Men jag måste ändå säga att jag är lite trött på Djurgårdens fans.
Deras första hemmamatch blev jag sjukt imponerad över vilket tryck det var från publiken. Komplicerad allsång matchen igenom.
Sedan förstod jag att det var en massa fotbollsfans och att det var deras ramsor och sånger som drogs. Det märks oxå att de inte alls är med i spelet på samma vis som "en riktig hockeypublik", de sjunger på utan att trycket varesej minskar eller ökar av sitt lags fram eller motgång. En ljudkuliss utan känsla.
Och så kan de väl få ha det om de tycker det är kul men riktigt irriterande blir det när man på Scandinavium får ha flera hundra platser som buffertzon kring Djurgårdsklacken.
Det har jag aldrig någonsin varit med om på hockey innan och är ta me fan en skam.
Djurgårdsklacken kom på en rolig ramsa som lät "Halloo Roger" (som vår tränare heter) när det i förra matchen inte gick så bra för Frölunda.
Det var rätt fyndigt.
Idag kopierade Scandinaviumpubliken den och ropade "Halloo Djurgården."
Kul.
Jag skrev de orden på instagram på en hockeysida och fick massor av arga kommentarer och till å med privata ilskna meddelanden. Jag var allt ifrån patetisk, till pack, till bonde till dålig mor.
Jösses. De har verkligen ingen humor i Stockholm.
Eller så gillar de helt enkelt inte silver.
Vad vet jag?

Puss/ Asta

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Välkommen att sätta ditt tassavtryck, ditt avstamp, ditt tyckande.
Bloggen är levande genom sina läsare