Plus:
Boken jag påbörjat "Livet utan dej" tycker jag väldigt mycket om.
Jag gillar tonen och jag trivs med huvudkaraktären.
Skall strax krypa ner i
Härlig känsla att längta till en bok
Jag har gått två sköna rundor med Gottfrid.
En mitt på dagen när det var ganska varmt och en sent i kväll.
Högsommaren är fantastisk i alla sina dofter.
Det har varit en skön lunk på dagen.
Vi åt matjesill och färskpotatis och av någon anledning var det himmelskt gott idag.
Jag har legat i skuggan å filosoferat och läst. Tvättat några maskiner tvätt, handlat.
Jag har haft lite hemmaspa. Färgat håret, rakat både här å där (dock inte på huvudet), smort in mej i bodybutter.
Det har inte varit solväder idag. Rätt skönt, särskilt med tanke på att SMHI har lovat mer sol i veckan. Min hud behövde återhämta sej lite. Jag är solsvedd överallt, särskilt på nederdelen av skinkorna (dvs i knävecks höjd.)
Minus:
Jag är fortfarande kass i mina luftrör.
Det är bortåt 1,5 vecka nu och jag börjar bli less. På riktigt less.
Har kortison hemma och funderar på att köra en kur trots att det inte är så himla bra.
Kan den jäkla skiten inte bara släppa taget nångång?
Alla kilon jag gått ner, alla muskler jag byggt upp, all kondition jag slitit för... allt bara försvinner nu i väsande luftrör och segt slem.
Jag känner av en viss semesterstress. Inte i att göra saker utan i att känna känslor.
Som att vara avslappnad, här å nu, tillfreds, lycklig, lugn, solskensglad, festsugen, social, pigg.
Jag vill hinna göra allt det där härliga, buffra allt det där somriga. När jag börjat med en aktivitet (ex läsning) funderar jag på om det inte vore ÄNNU härligare med korsord eller att dricka öl med någon.
Gha.
Maken är hemma och "sjuk."
Hur han är "sjuk" kan han inte förklara.
Han känner sej döende säger han. Fast i feberångor. Han har 37,3. Hostar nån gång i halvtimmen. Spelar poker hela dagarna.
Å så tigger han mediciner... men vet inte mot vad.
Han fick en slurk Cocillana men slutade inte pipa för det.
Har ni semester?
Puss/ Asta
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Välkommen att sätta ditt tassavtryck, ditt avstamp, ditt tyckande.
Bloggen är levande genom sina läsare