Busungarna invaderar.

 

Hej hopp på er...

Idag har varit en fartfylld dag vill jag lov.
Upp i ottan... säkert redan kring tio... för att röja av här hemma lite grann och åka å handla.
Finbesök väntade ju i form av Maria och hennes tre yngsta barn.

Jag hämtade dem vid tåget. Jag bjöd skitungarna på glass, vi gick en liten rundvandring i staden innan vi åkte hem för att fika och sedan dess har dagen gått i ett.
Vi har badat (barnen åtminstone), gått promenad, grillat, lekt med Gottfrid, besökt ödehuset, skrattat.
Mina öron värker av ungarnas allt tjatter... jag är inte van längre å andras barn kan man inte stänga av så som sina egna utan måste svara på ett oändligt antal frågor.
 


Jag blev helt betagen i dem!
De är barn... barn ÄR tjatiga... men de är helt underbart sociala, öppna, tillgivna, roliga och vackra.
När småtjejerna körde in sina händer i mina, när de gömde ansiktet in i min mage vid spökhuset eller när lillkillen showade ut allt han hade så blev jag helt förälskad.
De är så fina. Med sitt vackra hår, sina mörka ögon och alla sina funderingar om livet.



Självklart hann jag å Maria oxå prata, men ungarna var i centrum hela tiden, så som det ska vara. Jag tror att de fick en härlig dag och jag hade gärna lånat dem ibland.
Jag fick en klump i halsen när jag kramade dem hej då vid tåget.

När vi hade ätit och innan vi skulle köra till tåget åkte vi vägen om ödehuset som jag en gång var sugen på innan jag stötte på ett argt spöke utanför... minns ni?
Jag har bara gått förbi under alla år men denna gången gick vi ända fram till huset och det är helt klart nåt spooky över det.
Döda stora fåglar i ett uteförråd. Fördragna gardiner. Ett knackande ljud, nåt som rörde sej i fönstret som inte var en människa.
En känsla av att någon tittade ut på oss. En kall känsla.
"Gå härifrån!" typ.
Jag å småtjejerna höll varann i händerna och rörde oss reserverat ett stycke ifrån medan Maria morskt gick runt med kameran i högsta hugg.
Hon har sett så många program om ghosthunting att hon anser sej ha vanan inne :)

Nu ska jag sätta mej på altanen med ett glas vin.

Puss/ Asta