Asta recenserar "Allt jag fått lära mej" av Tara Westover

 

Så här står det att läsa om boken:
Boken är den amerikanska författaren Tara Westovers internationella bästsäljare om en uppväxt där hon lär sig att förbereda sig för domedagen istället för att plugga matte och historia och umgås med andra barn. Hennes storebror blir den som kommer hem med nyheten att det finns en annan värld bortom gården en värld som kan ge henne ett helt annat liv.
På en gård vid bergets fot i Idaho bor Tara Westover med sina föräldrar och sex syskon. På somrarna hjälper hon sin mamma att koka örter och på vintrarna arbetar hon i sin pappas skrotverkstad. När hon får ett stålrör genom benet, eller när hennes storebrors ben börjar brinna, åker familjen inte till sjukhuset, hennes mamma behandlar såren med örtomslag. Familjen är mormoner och survivalists de lever helt avskärmade från samhället. Tara är 17 år när hon för första gången sätter sin fot i en skola. Hon har aldrig hört talas om Förintelsen, Kennedy, Martin Luther King.

Som sagt, "Allt jag fått lära mej" handlar om Taras uppväxt i en stor syskonskara. Föräldrarna är Mormoner och föraktar allt vad utbildning och vetenskap heter. Barnen skall undervisas hemma men det blir inte så mycket bevänt med den saken, istället får de hjälpa pappan på hans skrotupplag och mamman med hennes hokuspokusoljor.
Det är en historia om en barndom i en fanatisk miljö men det är lika mycket en berättelse om att växa upp med en psykiskt sjuk pappa som "lider" av storhetsvansinne, förföljelsemanier, ohämmade aggressioner och periodvis djupt tungsinne.
En miljö där patriarkala strukturer får härja, där kvinnor och även småflickor har en oändligt massa regler att rätta sej efter för att inte betraktas som horor.
Djävulen lurar överallt och det mesta som har med att tänka en enda tanke fritt betraktas som ett verk av Satan.

"Allt jag fått lära mej" handlar om en ung flickas hunger över någonting annat och drift att skaffa sej kunskap och utbildning och det är fascinerande att se vad hon kan åstadkomma helt på egen hand.
Men den handlar oxå om hur stark den där självbilden som man får under sin barndom är och vilken kärlek och lojalitet Tara trots allt har till sina föräldrar och sin familj. Hur kunskap och utbildning ändå inte är en garant för att slå sej fri.

Jag brukar inte uppskatta sådana där självbiografier. Särskilt inte tragiska sådana. Hur intressant en barndom eller ett livsöde är så håller det sällan särskilt hög romankvalitet. Men "Allt jag fått lära mej" var Barack Obamas favoritbok förra året så vad fan, då fick man ju ge den en chans.
Språket är inget att yvas över, men det är inte heller dåligt, storheten ligger i Tara Westovers barndom och uppväxt. I historien själv.
Jag ger den en 4:a i betyg och tror att jag kommer att minnas den länge!

Puss/ Asta