Bloggdalas bokcirkel recenserar Moderspassion av Majgull Axelsson

Cirkeln var sluten och det var åter min tur att välja bok.
Efter mycket tänk, stor tvekan och åtskilliga bryderier valde jag slutligen "Moderspassion" av Majgull Axelsson.

Majgull Axelsson. Född-47, utbildad journalist och kanske allra mest känd för "Aprilhäxan" som kom 1997.

I centrum för boken står Minna som lever i en livslögn för att verkligheten är för svår att hantera. Både bakgrund och framtid allt för smärtsam.
Hon är ägare av vägkrogen Sallys Café & Restaurang.
Ett häftigt stormoväder far in över Arvika och en brokig samling människor evakueras på Minnas krog. Där är den tystlåtne Tyrone, den ständigt förorättade Anette som aldrig fått uppleva känslan av att vara någon för sin egen skull, journalisten Ritva som ständigt blir omsprungen i sin karriär av yngre å sötare kollegor. Där finns den en alkoholiserad fd skådespelerska Marguerite och hennes dumdryga make Henrik.
Alla med sin egen ryggsäck. Sina egna kors att bära. Sina egna djupa hemligheter och sin egen förtärande skam.
Moderspassion är en berättelse om föräldraskap i allmänhet och moderskap i synnerhet.
Ett tema hon skrivit på förut och som hon gör mej en vass och glödande penna.
Berättelsen och människoödena är mörka men på nåt sätt ändå hoppfulla om att ha ett liv att leva, trots allt.

Jag anser att Majgull Axelsson är en krävande författare.
Det fodras en smula ansträngning att ta sej igenom hennes böcker.
När Axelsson är som bäst, så som i Aprilhäxan och i denna Moderspassion, så är hon bländade. Hon skriver inte böcker, hon skapar litterär konst. Hon skildrar inte karaktärer, hon målar fram sina gestalter.
Hon gräver historien djupt inom oss, om vi är mottagliga för den, så att vi sen aldrig kan glömma den.
Som ingen annan skildrar hon mörkret inom människan och hennes trasiga relationer. Med knivskarp precision å detaljrikedom får vi ta del av realismens svärta. Det gör henne inte unikt, det finns det en å annan till som förmår.
Det som GÖR henne unik är att hon blandar in saga i svärtan, fantasi i smärtan.
Individerna i hennes böcker ser saker som inte finns, vet saker de inte borde veta och hon får ihop sagodelen med diskbänksrealismen på ett fullkomligt trovärdigt sätt.
Ett ex fr sidan 286 Det händer märkliga saker när rondskålen hade fallit i golvet. Plötsligt såg jag saker långt bort, såg hur någon öppnade dörren till min lägenhet och gick in i mitt hem, såg hur denna någon gick från rum till rum och betraktade det som inte får betraktas. Förfallet...

Jag tycker att hon har ett enkelt men fullkomligt briljant språk.

Om jag gillade den?
Jag är fullkomligt tagen av denna bok och hoppas innerligt att ni andra oxå tagit er den tid och koncentration som kan krävas för att uppskatta en sån här roman.
Första tredjedelen av boken läste jag dessvärre lite okoncentrerat och i för korta stycken. Den var okej ändå. Men när jag äntligen gav boken den tid den förtjänar... lång läsning... då blev den det konstverk den är.
För detta mina damer och herrar är en roman av den digniteten som man inte läser allt för många av i sitt liv.
Jag älskade den. Å jag älskar Majgull Axelsson.
Boken får självklart 5 lysande stjärnor av fem möjliga. Nåt av det bästa jag läst.

Ser med spänning fram emot vad ni tyckt å tänkt.
Vi har fått två nya läsare så nästa bok  väljs av Sara.

Puss/ Asta