Zlatan å kvinnorna

Så har Zlatan varit i blåsväder igen. I en intervju om damfotbollen.
Zlatan Ibrahimovic. Vår bästa fotbollsspelare någonsin. Mannen med det stora egot som ofta pratar om sej själv i tredje person. Legenden som delar svenskar i två läger.
Ingen förhåller sej sval till Ibrahimovic.
Antingen älskar man honom eller hatar honom.
Själv hör jag ju till dom, som trots att jag är tämligen fotbollsointresserad, älskar honom.
Jag älskar för vad han kan prestera på planen med en boll, för hans karisma, mans svarta blick, hans okynniga leende.
Jag älskar honom för att jag tycker mej kunna se den han kunnat bli, utan talangen och utan fotbollen. En bråkstake. En gangster med sitt heta temperament och olust till studier å till att lyssna på auktoriteter. Men fotbollen, tränare, ledare och hans oerhörda talang tämjde honom... nästan, till att istället bli världens största inom sin sport.
Det ger mej ett slags... hopp?!
Han är en diamant om än en oslipad. Grodor har hoppat ur hans mun många gånger, trots att han rimligen borde vara mediatränad vid det här laget. Fler grodor kommer att hoppa.
Fine. För mej är det en del av hans charm. Men även jag har kommit att undra över hans kvinnosyn. Den har börjat skava hos mej.
Här är två citat ur intervjun.

"Med all respekt för det damerna gör, de har gjort det fantastiskt bra, men du kan inte jämföra herrfotboll med damfotboll. Lägg ner det där, det är inte ens roligt. Det är ett dåligt skämt som inte ens går hem i Rosengård"

"När jag kommer ut i Europa jämför de mig med Messi och Ronaldo. När jag kommer hem jämför de mig med en damspelare. Ska jag behöva skämmas för att vara en svensk fotbollsspelare?"

Huruvida damfotbollen behandlas styvmoderligt av svenska fotbollsförbundet, vad det beror på att kvinnor som spelar fotboll (eller hockey el handboll el basket el...) gör det sämre el bättre, varför de väcker mindre uppmärksamhet bland sponsorer och publik osv är en helt annan fråga som jag spar till ett annat inlägg.

Jag förstår vad Zlatan menar med det han säger här ovan men han säger det på ett vansinnigt arrogant sätt. Även om det är så att Zlatan tillsammans med Messi och Ronaldo räknas in bland världens bästa fotbollsspelare och att de har närmast Gudsstatus bland "troende" och att damfotbollen i jämförelse blir amatörmässig och på hobbynivå så behövde han inte uttala sej så.
Alls.
Jag tror att han förlorar på det.

Det är inte första gången som Zlatans kvinnosyn diskuteras.
Jag minns en intervju när han blev irriterad på en vänlig kvinnlig sportjournalist som han tyckte ställde dumma frågor, hur han gav henne en svart blick och nonchalant bad henne att "gå hem och laga mat."
Jag reagerade när jag läste att Zlatan hemma har ett eget spelrum dit ingen får tillträde mer än städerskan, inte barnen och inte sambon. "Helena vet det, hon skulle aldrig knacka när jag sitter där inne."
Ehhh. Nähä?!
Sådana uttryck och en sådan jargong får de yttersta fästena av min beundran att rosta lite faktiskt.
Kaxig. Självsäker. Humoristisk. "Jag är bäst mentaliteten"... allt det köper jag och ler roat åt. Men kvinnosynen? Nä det vet i fan, det smakar lite beskt i munnen.

Men en fråga förbryllar kring Zlatan och kvinnorna.
Zlatan Ibrahimovic skulle kunna få istor sätt vilket kvinna som helst i världen.
Varför valde han inte, som så många av sina kollegor, väldigt unga, väldigt ljuvliga, väldigt fogliga flickor?
Varför valde han Helena, flera år äldre än vad han är. En kvinna med en egen karriär och egna pengar och som framstår som både slipad, intelligent och med stor egen integritet och vilja?
Det är ett mysterium.

Nån som har en analys på lut?

Puss/ Asta