söndag 16 september 2018
Alkoholstopp med undantag eller Varför Asta ska sätta sej på tvären hela tiden.
"En gång är ingen gång men två gånger är en vana", så kan man väl säga om alltifrån otroheter till joggingturer. Och kanske om att bryta ett löfte till sej själv om att inte bita på naglarna, ta en cigg, en chokladbit eller som i mitt fall, ett glas vin.
Det finns dom... rätt många faktiskt... som tycker att jag är ocharmigt tjurskallig när jag envist (jo då, envishet är en paradgren för mej) hävdar nolltoleransen.
Inte en dropp för än på nyårsafton. Möjligen att jag inte inväntar tolvslaget, vi får se.
Min make och jag hade ett mindre gräl om det när vi talade om en middag vi skall hålla nästa månad.
En vän ville att vi skulle gå ut å dricka öl... och det måste vara öl och dessutom öl med en viss procentsats. Kaffe eller lättöl dög icke. Och nämnda vän (puss på dej) tyckte att det var snudd på otrevligt av mej att inte ens överväga det.
I november hålls som sagt BB festen och jag blev verkligen sugen.
Det var evigheter sedan jag var på en stor fest... kan det ha varit Millennieskiftet?... och dessutom vore det ett utmärkt tillfälle att lära känna mina "nya" kollegor på ett annat vis. Jag fick tukta mej själv rätt hårt där,
NEJ! Asta INGA undantag.
Och igår blev ytterligare en vän lite besviken på mej över att jag inte ville iväg på en halvutlovad höstweekend där ansenliga mängder alkohol brukar förtäras.
Och hon lät mej förstå att det var både fånigt och en smula okamratligt att vägra. Puss på dej.
Mmm.
Det är onekligen en hel del roliga hösthändelser jag missar, det är det.
Har jag gjort ett undantag kan jag väl göra två? Eller tre? Och om jag nu bara ska göra just ett, vilket ska jag då välja?
Men jag har bestämt mej för att jag behöver detta och jag kommer att käbbla emot även om jag tycker det är rätt trist att behöva göra det.
Dels vill väl varje människa bli respekterad för sina beslut?
Men det är oxå så att jag förvisso är väldigt envist lagd men jag har samtidigt rätt skruttig karaktär och att hålla på och "stå upp" för nåt som innebär att man säger nej till en massa roliga saker kostar på. Tär på motivationen.
Alltså, varför GÖR jag ens detta, det är ju inte så att jag är alkoholist!
Så börjar tankarna gå hos denna här.
Men nej. Nu ska jag göra det här. Och förhoppningsvis kommer det nya chanser till en perfekt blandad Gin& Tonic med förkrossande mycket is 2019.
Puss/ Asta
Etiketter:
alkoholstopp året ut,
envishet,
inga undantag,
skral karaktär
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
I detta backar jag dig som vanligt 100 % men undrar lite nyfiket kan du inte hänga på festerna och roligheter ändå? P&k
SvaraRaderaJag dricker inte heller alkohol. Och det utan att vara vare sig nykter alkoholist eller nån sorts principiell nykterist. Jag gillar inte bakfylla bara. Det är inte värt det. Har väl blivit för gammal. :-D
SvaraRadera/Theresa