Ännu en bok hann jag med nere på Kos. "En äkta man" av Dennis Lehane.
Detta är tydligen samma författare som skrivit "Shutter island." Inte för att jag läst den, men det är ju en stor roman och det hade jag ingen aning om när jag slängde ner denna bok i kundvagnen på ICA strax innan jag drog på semester.
"Ingenting är som det först verkar vara i denna intensiva bladbländare där överraskande vändningar duggar tätt" recenserar Aftonbladet på framsidan av boken. Och nej, det kan man väl verkligen säga...
Boken börjar med en enastående prolog som får mej att skratta och som väcker ett stort begär på att läsa vidare.
Rachel Child är journalist. Uppvuxen med en minst sagt speciell mamma och utan att veta vem hennes pappa är. Hon är neurotiskt lagd men ändå sökande och driven både när det gäller jakten på sin far och i sin karriär.
Efter att ha fått ett sammanbrott i direktsänd tv stänger Rachel in sej i sin lägenhet. Hennes panikångest triggas lättare och lättare.
Men så av en slump möter hon Brian. Han är allt hon inte är, allt hon behöver.
Han är balanserad, trygg, tålmodig och verkar vara precis det hon behöver i sitt liv. Brian kommer in som en räddande ängel i hennes liv.
Tills hon får sina tvivel och inte kan avgöra om hon håller på att bli galen på riktigt eller om ingenting hon trott på kring sin man och sitt äktenskap är på riktigt.
Jag tyckte väldigt mycket om inledningen. Var helt fast i bokens kanske första del. Sen tycker jag att den ballar ur. Det blir för mycket vändningar och överraskningar och hoppsan hejsan. När en författare ska chockera hela tiden blir läsaren till sist inte chockerad av nåt.
Så nä, jag skulle inte rekommendera den här romanen.
Den får en mycket klen 3:a och det för att den som sagt var rätt bra i början.
Puss/ Asta
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Välkommen att sätta ditt tassavtryck, ditt avstamp, ditt tyckande.
Bloggen är levande genom sina läsare