Asta recenserar "Björnstad" av Fredrik Backman

Jag har precis läst ut Fredrik Backmans "Björnstad."
Kan vi pausa lite här och andas i fyrkant en stund? Låta det sjunka in?
Fredrik Backman är en av mina absoluta favoritförfattare i Sverige... nej, i hela världen faktiskt och efter fantastiska böcker som "Mormor hälsar och säger förlåt" och "Britt-Marie var här" och mästerverket "En man som heter Ove" hade jag oerhörda förväntningar på denna boken som jag köpte trots att jag inte hade en susning om när jag skulle hinna läsa den. Till sommaren kanske...

Läsaren blir varnad redan på omslaget. Denna bok... "Björnstad"... är inte som Backmans tidigare böcker. Backman har ett väldigt speciellt språk och tilltalssätt till läsaren. Det är kvar, det kommer ni som läst honom innan att känna igen.
Men detta är inte en dråplig bok, inte ens tragikomisk, jag läste ut den på två kvällar/ nätter och jag fnissade inte en enda gång. Den är mörk och suggestiv. Den väcker tankar, minnen, känslor.
Den är olycksbådande, spännande och fruktansvärd på samma gång.

Boken handlar om Björnstad, ett litet samhälle i Norrland nånstans (sorry Freja, men jag vet inte var), en ort där fabriker lägger ner, människor överger för stan, skolor och affärer slår igen. Ett kallt och kargt ställe som fostrar hårda tysta män och där hockeyn står i centrum för allt.
Jag vet inte om det underlättar ifall man är hockeyintresserad, jag tror det, men boken går helt klart att läsa ändå.
"Vad betyder ett lag för en stad? Vad betyder en sport för en familj? Vad betyder en enda match för ett samhälle som kämpar för sin överlevnad?
Bara allt. Det betyder bara allt."
Alla Björnstads invånare förehåller sig på nåt sätt till hockeyn, till klubben  och till det framgångsrika juniorlaget som kan föra Björnstad tillbaka till kartan igen genom en vinst. En vinst som betyder att hockeygymnasiet placeras där, att investerare återvänder, att staden kan blomma upp igen.
I centrum står två femtonåriga flickor med en vänskap man bara har när man är femton och ett pojklag med en hel stad på sina axlar.

Det är en bok om att vara ung. Om att växa upp med den mansroll som frodas i det lilla samhället. Om lojalitet, identitet och vad man egentligen kan göra för den man älskar. Eller för sin passion.

"Björnstad" är första delen i en serie av tre. Det är min enda tröst.
2017 kommer del två. Jag vill läsa om den direkt!
Jag kan tyvärr inte ge boken mer än 5/5. Men det är en grym bok, grym på alla sätt., och kanske... jo men kanske, det bästa jag någonsin läst.
Ett mästerverk som slår Ove. Då förstår ni.

Puss/ Asta