Dr Gunnar

Jag var hos Doktor Gunnar idag.
(När jag gick i skolan hade vi en föreläsning med en sjuksköterska som hela tiden hänvisade till läkaren hon jobbade med i var och varannan mening. "Doktor Siåså säger Dr Siåså menar, Dr Siåså tycker att, Som Dr Siåså alltid insisterar..." Tills vi eftermiddagströtta studenter vred oss av fniss å skickade lappar om vilken typ av vuxenlekar Syster Föreläsare och Dr Siåså säkert ägnade sej åt.)
Det var en parentes, men jag känner att det själv finns en stor risk att jag själv kommer låta likadant. Inte för att jag är horney på nåt sätt på "Dr Gunnar" utan för att jag tycker han är ett under av klokhet, pedagogik och empati.

Jag var alltså hos Dr Gunnar. (Paus) Med min utbrända själ som jag själv tycker har återhämtat sej rätt så väl.
Lite nervös, för jag visste inte riktigt själv vad jag trodde skulle vara "bäst för mej" men jag tänkte att jag säger precis som det är och förlitar mej på professionen.
Så. Jag kom dit. Dr Gunnar sa att jag såg glad ut och jag svarade att jag mår rätt så bra.
Ingen ångest, jag är inte ledsen, jag känner mej i stort sätt som mej själv men är lite mer lättstressad, lite mer lättaggad åt alla håll, fortsatt ljudkänslig. Jag berättade att jag tar in "för mycket" om stressen kollegorna vittnar om på facebook och att jag känner sån bitterhet gentemot politikerna.
Jag sa även... till Dr Gunnar :)... att det är svårt att avgöra HUR jag mår för jag lever en ganska så enkel tillvaro där hemma med sovmorgon, långa promenader, eftermiddagslurar och allt vad det är.
Jag planerar in saker var annan dag ungefär, för även om det är roliga saker så blir jag stressad av att ha för mycket framför mej.
Ungefär så.

Lite till min förvåning så sjukskrev han mej helt 2 veckor till för att jag därefter skall arbetsträna (innan jag går på halvtid.) Vara på arbetet utan prestationskrav. Kunna gå hem om det känns jävligt. Inte räknas in i bemanningen utan mer ses som en resurs.
Jag skriver det så sent idag för jag ska prata med min chef.
Hon är väldigt väldigt bra, men jag vet ju att jag ställer till bekymmer för henne å det känns "så där."
Samtidigt känns det bra.
Det är som Dr Gunnar säger, det tar tid att läka utmattning. Ingen... varken jag, min arbetsgivare eller samhället... tjänar på att jag kommer igång för fort och sedan får bakslag. Jag ska hålla... för att kunna producera... till jag blir 65 år. Eller 85 som det lär väl vara om vi inte byter regering.
Det låter ju klokt. Det ÄR klokt.

Puss/ Asta