fredag 12 juli 2013

Vad är egentligen omvårdnad?

En kirurg öppnade min pappas bröstkorg, fixade hjärtat och stoppade tillbaka det igen. En sk ACB operation. Eller CABG. Eller i mer vardagligt tal... bypas operation.
Hen utförde det antagligen under stor skicklighet och med mycket rutin.
För det får hen... och ska ha... en bra lön.

Majoriteten av allmänheten har kanske inte full koll på vad en läkare gör men de förstår hens ansvar.
Sjuksköterskans är mer luddigt.
"Sköterskan" benämns vi ofta i dagligt tal eller när massmedia skriver.
Sköterskan kan då vara både sjuksköterska och undersköterska.
Jag är legitimerad Sjuksköterska och fil kand i omvårdnad.
Jag är omvårdnadsansvarig.
Vad betyder det?

Det finns undersköterskor som "skojar" om det när det kommer till en "besvärlig patient" som kanske har diarré... igen. "Ta det du, du är ju omvårdnadsexpert."
Det finns läkare som säger "Omvårdnad, vilket jävla trams. Byta blöjor och servera gröt."
Å med tanke på det, så är det inte så konstigt att inte allmänheten vet vad omvårdnadsprofessionen innebär.

En kirurg har öppnat upp min pappas bröstkorg. Lagat och sytt igen.
Stort å fint så.
Men efteråt...
Pappa måste komma igång att kissa. Han måste sköta magen.
Pappa behöver smärtstillande. Han ska helst inte må illa och tappa aptiten.
Han ska helst inte bli yr och bryta lårbenshalsen.
Såret skall läkas. Stygn skall tas.
Pappa behöver vädra lungorna. Mobiliseras.
Han behöver sjukgymnastik. Information. Sluta röka stöd.
Pappa behöver prata. Kanske hålla en hand. Bli lugnad.
Kanske behöver han lite vätska.
Nålar skall sättas och bytas i tid. Prover skall tas.
Mediciner skall administreras.
Telemetrier avläsas.
Tillstånd observera. Om något blir tokigt. Går åt fel håll.

Allting skall mätas, registreras, dokumenteras.
Allting hänger ihop och för att pappa ska läka det där hjärtat som läkaren så skickligt har lagat behöver allting fungera.
Värkmedicin behövs för att pappa skall kunna röra sej som han ska, för att han skall stå ut, för att läkningsprocessen ska fortgå, för att syret skall koncentreras till hjärtat, för att han ska andas på rätt sätt osv.
Värkmediciner gör honom förstoppad. För att opioider gör det. Saktar ner tarmperistaltiken. Därför måste pappa ta laxerande varje dag. Oavsett om magen skött sej eller ej. Men det måste någon berättat.
Förstoppning/ smärta/ opioder tappar man aptiten av. Det sambandet behöver oxå förstås. För att kunna rättas till.
Och så vidare, och så vidare...
Å detta på en ung, "frisk" och vital man som min far.
Betänk då människor som är multipelt sjuka.

Omvårdnad är väldigt mycket mer än torka bajs och dela gröt.
Även om det för patienten säkert inte är ovidkommande tjänster det heller.

Puss/ Asta

1 kommentar:

  1. Ja det är alltid lätt att få jobb att låta oviktiga tyvärr. Men när man får en chans att utföra dem (verkligen utföra och inte bara hälsa på) så inser man oftast hur mycket mer jobb som ligger bakom. Om inte ni hade funnits hade det inte hjälpt med operationen - hur duktig läkaren än är - för patienten (i ditt här fallet) hade avlidit pga infektion mm. Fortsätt ditt fantastiskt viktiga jobb!

    SvaraRadera

Välkommen att sätta ditt tassavtryck, ditt avstamp, ditt tyckande.
Bloggen är levande genom sina läsare