måndag 1 juni 2015

Kossor och tjejsex



Mamma är här. Hon, jag, Mini, Noahliten och Gotteman var ute på en kvällspromenad.
Vi gick förbi "kossorna" (eg pojkar) och jag stannade som vanligt för att prata med dem, låta dem nosa på mej å slicka på min hand med sina stora tungor.
Jag hade min turkosa onepiece (läs jätte bebispyjamas) på mej som en stund innan fått en unge i tioårs åldern att nästan cykla vält.
Mini säger till min mamma: "Hon har blivit sån där de senaste två åren. Helt tokig i kossor." 

Lite senare på rundan halkar jag efter för att jag fascinerat står å glor ner i en myrstack.
Jag försöker ropa tillbaka dem, locka mamma med att "detta är världens starkaste djur" och "kom å se så mycket pinnar å grejor de släpar på" men dom vill inte.
Jag ser hur dom ger varann menande blickar.


Nästan hemma har samtalet via Torka inga tårar och Jonas Gardell glidit in på homosexualitet.
Mamma, som blivit lite konservativ på senare år, rynkar... inte föraktfullt... men ifrågasättande på näsan och säger att "Efva Attling som hade en så snygg man lämnade honom för Eva Dahlgren."
Jag säger att "Dahlgren är väl oxå snygg" men det är tydligen inte alls samma sak.
Hon säger att det måste vara så tråkigt att inte ha en karl. "Då kan man ju lika gärna bo med en väninna."
Mini försöker penetrera vad som är så tråkigt... sexet? samtalen? medan jag ivrigt predikar från Miam Lodahlens bok Handbok i konsten att bli lesbisk om att de flesta människor faktiskt är bisexuella och att heterosexualitet är något folk väljer utan att ifrågasätta för att det är norm.
Jag säger att om jag skiljer mej nångång ska jag absolut utforska om jag hör till majoriteten bisexuella och mamma tittar på mej som om det bara blivit för mycket....

Bebispyjamas, kokärlek, myrfascination och nu då oxå tjejsex.
Jag tror att jag väntar en stund med att berätta att jag ibland tejpar ihop munnen om nätterna, att jag tänker sluta dricka alkohol igen till hösten & att jag innan femtio ska springa ett maraton.

Puss/ Asta

2 kommentarer:

  1. *ler* Äsch då A - det där är väl inget konstigt? Din lilla mamma kanske bara skall påminnas om vilka "tokigheter" hennes mamma ansåg att hon gjorde mellan 40 och 50... :)))

    Kram

    SvaraRadera
  2. Hahaha, hög igenkänning på en hel del av det där. Min omgivning kan vara rätt oförstående. Och om jag mister min man blir det definitivt att leva ensam eller med en kvinna i resten av livet. ALDRIG med en man igen!

    SvaraRadera

Välkommen att sätta ditt tassavtryck, ditt avstamp, ditt tyckande.
Bloggen är levande genom sina läsare