Läste i Aftonbladet att Charlotte Perelli ska banta 10 kg till sommaren för att vara fin när hon ska gifta sej. Å det är det ju många som gör och vill... vara sitt vackraste jag på sitt bröllop.
Hon ville inte ha en massa "fläbb" hängande under armarna sa hon.
Där började jag känna någon slags obehag. Fläbb?
Å när det sedan står att hennes man tränat i smyg för att vara snygg då han friade tycker inte jag det är ett dugg gulligt utan bara... hur ytliga ÄR dom i den där familjen?
Samma blivande make var tidigare gift med sportjournalist Susanne Sjöberg och på den tiden stod det i en intervju att hennes man brukade säga till henne när han tyckte hon blev för fet.
Jag minns det för att jag tyckte det var så osympatiskt.
Kanske är det därför jag reagerade lite extra negativt på artikeln om Perellis planer.
Det och lite avundsjuka för jag önskar att jag själv hade karaktären.
Jag vill få bättre flås och jag vill bli jäkligt mycket starkare... jag har lixom bara ingen lust att jobba för det. Jag ljuger inte när jag säger så, kondis å styrka känns så här mitt i livet viktigare för mej än att "bli smalare." Det är dessutom något jag skulle få på köpet.
Jag önskar att jag på något sätt kunde drabbas av en sådan där träningsabstinens.
Känslan av att jag bara måste få gå till gymmet en stund för att bli människa... och så springer jag hem efteråt.
Men det...
Det är som om det helt enkelt inte är "jag."
Idag hjälpte min kollega mej med nåt himla spännande.
Jag fick väga mej på hennes specialvåg. Hon är Herbalifeförsäljare och allmänt tokig i träning och hälsa.
Jag vill betona att jag hade jobbkläder på mej, både klänning och byxor. Peanger, tejprullar, pennor och lite annat så, kan kanske dra av nåt kilo.
Men resultatet blev som följande.
Kvinna. 45 år. 162 cm lång.
Vikt 63,8 kg.
BMI 24,3
Fett 31,9 %
Vatten 49,9 %
Muskler 41,2 %
Bukfetma 5,5 %
Fysisk gradient 5
Metabolisk ålder 40.
Vätskenivån är alltså normal och alla värdena är "okej" och visar ganska väl att jag är en aktiv, icke tränande person. Jag går mina promenader, jag rör mej en hel del men jag kunde ha mindre fettprocent och högre muskelprocent.
Min metaboliska ålder är 5 år yngre än den som står i passet.
Jag blev jävligt pepp av det här.
Tror att resultatet var precis lagom dåligt å tillräckligt bra för att jag ska känna att det går att förändra.
Promenader och löpning och sen bygga muskler.
Jag har det egentligen jävligt förspänt med ett gym på jobbet som är gratis och tydligen helt okej.
Hemmaövningar är ju en annan variant som kan vara precis lika effektiva om man bara ser till att komma till skott.
Så är det ju med all träning... den bästa träningen är den som blir av.
Vad gör du? Vad önskar du att du gjorde?
Vilka är dina bästa tips? Vill ni ha mina tips?
Ska 2015 verkligen bli året som jag börjar träna?!
Puss/ Asta
Ps. Nej, jag vet att BMI inte alltid är ett bra sätt att mäta. Muskler väger mer än fett osv.
Men på mej stämmer den rätt bra och jag ser nog ut ungefär som kvinnan på senare delen av "normal."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Välkommen att sätta ditt tassavtryck, ditt avstamp, ditt tyckande.
Bloggen är levande genom sina läsare