Kvinnohat hit å kvinnohat dit

Ibland när jag läser feministbloggar får jag ett intryck av att kvinnor är så veka.
Att all form av kritik eller oliktänk är kränkande och "kvinnohat."
"Kvinnohat" är bedrövligt obehagligt och vanligt förekommande men all diskussion mot en annan kvinna är inte per automatik detta.
Vi tål väl att ifrågasättas, diskuteras med, kritiseras vi oxå av både män å andra kvinnor.
Vi är lixom halva mänskligheten.

Jag tänker på debatten som uppstod kring kvinnor som ammar sina barn samtidigt som de har sex med sin partner.
Jag tänker på hemmafrusdebatten.
Jag tänker på hälsobloggar och träningsinlägg å egentligen allting.
Det skriks om kvinnohat, förakt för vissa grupper, orespekt, fatshaming, hets om perfekta kroppar.
Rör inte min bukfetma/ mina -50 tals ideal/ min egotrippade ensamhetsglorifiering/ min rätt att sitta på arslet å dricka milkshake eller vad det nu handlar om för gör du det är du osolidarisk och kvinnofientlig. Ifrågasätt INGENTING.

I min värld är kvinnor som sagt halva mänskligheten.
Vi är onda, goda, uppoffrande, elaka, egoistiska, varmhjärtade, smarta, korkade, ambitiösa, lata, tjocka, smala och behöver ingen särbehandling.
Jag är mycket medveten om att den patriarkaliska värld som vi lever i faktiskt gör det... särbehandlar... men vi kvinnor behöver inte göra det. Å vi behöver framförallt inte dra kvinnohatskortet varenda i tid å otid. Vi behöver inte låta det gå inflation i ordet.
Förstår ni hur jag menar?
Hur tänker ni?

Puss/ Asta