Plus och minus med en Dogue de Bordeaux

Det där med att lista positiva och negativa saker för att kunna fatta ett beslut är inte så enkelt som det låter.
Ta en sådan sak som att byta ras nästa gång det är dags för hundköp tex...

På minussidan för en Dogue de Bordeaux:

- De lever så korta liv

- De tar 4-5 år på sej att bli vuxna.

- De är fruktansvärt starka.

- Å ännu envisare.

- Som valpar å unghundar är de precis så vilda som valpar å unghundar är men redan stora å skrämmer livet av de som är hundrädda.

- Skaderisken är HÖG på matte. Fråga mej, jag vet.

- De är dyra i drift.

- De är inte helt lätta att ta med sej överallt.

- Eller att lämna bort.

- De dreglar ner allt. Kläder får bytas dagligen och man har ändå "snormärken" i lårhöjd.

- De tar stor plats i sängen.

- De har inte speciellt många mg "will to please" i sej.

- De gillar att jaga. Katter. 

- De vaktar högljutt. Även på grannens barn.

- Det finns friskare raser.

- De välter små barn då de inte förstår sin storlek.

- Vissa familjemedlemmar å vänner klagar på all plats den tar och hur neddreglade de blir. 

- När ni leker blir det blåmärken. 

- Du får ofta frågan el påståendet "Är den elak"/ "Den ser inte snäll ut."

- Alla ambitioner att tävla kan man lägga ner.

- Hundens utseende gör att "strikt hundägaransvar" gäller dubbelt mot "sötare" raser.

- Du kommer få artikulera D O U G E   D E   B O R D E A X hundratals gånger för människor som tror att du har allt ifrån en pitt bull till en boxer.

På plussidan då:

- Det är min ras. Vackrare å charmigare än alla andra.

Å det slår alla... mer el mindre... seriöst menade minus med rasen. 

Puss/ Asta