fredag 25 maj 2012

Hej där girls...



... är ni intresserade av en ny man kring 45 med lite livserfarenhet med sig i bagaget?
I så fall är det strålande tider som väntar er. Just i den åldern bör det nämligen finnas många män lediga.
Män som tröttnat på sin gnatiga fru alternativt blivit dumpade av sin hustru och nyligen skilt sej.

20 000 par skiljer sig varje år. Mer än vart annat äktenskap går i kras.
De äktenskap som avslutades 2011 hade i genomsnitt varat i 11 år.
Det längsta äktenskapet varade i 64 år (då hade hon FANE MEJ fått nog :) och det kortaste i ett par månader.
Förra året var genomsnittskvinnan 41,6 år vid skilsmässan och mannen alltså 46 år.

Det var lite statestik ni fick er till livs där.
Att hålla ihop ett långt äktenskap är något av det svåraste (och ibland tråkigaste) som finns.
Det är hårt jävla jobb å en massa kompromisser. En massa härliga män (och/ eller kvinnor) att avstå.
Om det är värt det?!
Ingen aning. Det frågar jag mig oxå ibland men man får bara de svar som man väljer eller hur?!
Någon som kämpar vet bara hur det är och någon som ger upp vet bara det. Motsatsen får de aldrig reda på.  

Klart är väl att vi människor ur, evolutionens synvinkel, inte är gjorda för att leva en monogamt liv med samma människa i 60-70 år.
Jag hörde på radion att forskarna kommit på en lösning på detta.
Tillförseln av extra oxytocin.
Oxytocin är en signalsubstans i hjärnan. Det frisätts i stora mängder hos en nyförlöst kvinna för att livmodern skall dra ihop sig, mjölkproduktionen komma igång, men ffa för att underlätta bindningen mellan mor och barn.
Oxytocin påverkar vår vilja till närhet, omvårdnad, parbildning och sociala funktioner.
Kort sagt gör det oss till mjukare, varmare, kärleksfullare... och trognare människor.
Det är oxytocinet som skall ta över "jobbet" när förälskelsen lagt sej.

I djurförsök ser man att möss som tillförs extra oxytocin blir ointresserade av andra partners än den de först valt ut.
När forskarna började undersöka detta samband var det för att se om man via denna vägen kunde hjälpa människor med autistiska sjukdomar så de fick en större vilja till sociala samspel, närhet och empati.
Trohetsaspekten blir lixom bara lök på laxen.

Oromantiskt och fasansfullt?!
Tja, nja jag vet inte...
Vi envisas ju med att vi VILL gifta oss och leva i långa äktenskap.
All forskning visar att sunda och kärleksfulla relationer är den allra viktigaste komponenten för att känna lycka.
Men vi klarar ju uppenbarligen inte av det om mer än vart annat (svindyrt) bröllop slutar i skilsmässa så vad är det då för fel att hjälpa naturen lite på traven.

Huruvida oxytocin och Viagra fungerar ihop vågar jag dock inte uttala mig om....

Puss/ Asta

1 kommentar:

  1. Hmm, det enda som snurrar i mitt huvud just nu är att min man är 46 år just nu...

    SvaraRadera

Välkommen att sätta ditt tassavtryck, ditt avstamp, ditt tyckande.
Bloggen är levande genom sina läsare