Allergi mot överklassen

 

Idag har jag varit på bio och sett Hypnotisören. Det kommer nog en recension i dagarna, tills dett nöjer jag mej med att säga att skådespelarinsatserna var fantastiska och Lena Olin förmodligen världens vackraste 57 åriga kvinna.

När vi stod där i förhallen maken och jag och gick loss på snackset som vi egentligen skulle haft till filmen så iakttog jag människorna runt omkring mej.
Bland annat stod ett uppsnoffsat tjejgäng kring de äldre 20. De fick syn på några andra tjejer som kom in på biografen varpå de gjorde nickrörelser mot dem, fnissade och jag hörde så mycket som white trash.
De upppekade tjejerna såg i mina ögon helt normala ut, någon av dem var kanske väldigt mycket sminkad men inte fult på något vis.
Å jag gick igång...
På deras fördomar, deras människosyn.

Ända tills jag började tänka på att jag faktiskt är lite lika dan.
Fast tvärtom. Jag har svårt för "överklassen och dess markörer", i mina öron är Moderat ett skällsord.
Jag skulle vilja dra det ett steg längre när jag nu ändå blottar allt det där fula att jag kan känna ett förakt mot överklassen.
Jag har egentligen bara hört en enda person säga det före mej och det är Janne Josefsson.
En patient som jag satt och småspråkade med nyligen frågade mej om "jag spelade golf."
What?!
Han hade lika gärna kunnat fråga mej om jag har hakkors på väggarna hemma, jag blev ungefär lika förolämpad.
Ja jag VET att kreti och pleti spelar golf numera, men det gjorde de inte när jag var barn.
Då var det en oändligt trååååkig och dyr sport som rika människor spelade... mest för att de ville visa upp att de var rika.
En överklassmarkör helt enkelt.
Det finns ju fler sådana markörer. Spela bridge tex.
Att ha såna där fula tenniströjor, gärna från La Coste eller vad tjusiga märken heter nu mera.
Brattlooken. Bakåt kammat hår, pilotsolisar. Fula tröjor i marinblott eller klargrönt.
Se så där förbannat välstruken ut ni vet...

Det finns människor som lägger ner tusentals kronor på ett enda klädesplagg.
En klänning. Ett par jeans.
Givetvis köpta i de fina affärerna. För jag menar HM och Lindex... det fungerar ju fan inte, vem av dina fina å ytliga vänner skulle imponeras av dej då?!

BLIR människor imponerade av pengar och statusmarkörer eller är det bara i min lilla paranoida värld?
Det är kanske ingen klädda i Tiger of Sweden som faktiskt noterar (å får dåndimpen av) att "Titta! Tillta! Kommer hon hit, hit till vårt lilla fiiiina kallas i en dress från, ja vad kan det vara... Gina Tricot?!" 

Nej jag tror det är sovdax hör ni.

Puss/ Asta