Ingen vanlig dag

Idag är ingen vanlig dag för idag är Gottfrids halvårsdag hurra hurra hurra!

Jag minns när jag fick syn på den här lille prinsen första gången, på bild.
Då var han inte många veckor gammal.
Å jag... jag skulle ju inte ha någon ny valp nu och i synnerhet inte en pojke.
Att mannen ens skulle gå med på att diskutera en till hund var uteslutet.
Men jag kunde ändå inte låta bli att fråga om den där rödmaskade killen, den enda som inte hade svart mask i ansiktet i kullen... för det var så märkligt.
Där från andra sidan facebook talade han till just mej. Sa att vi två hörde samman.

Hur det nu var så lyckades jag på något obegripligt sätt övertyga maken och när Gottfrid var 6 veckor åkte vi milen ner till Skåne för att titta på honom.
"Vi har inte bestämt oss, det måste kännas HELT rätt" sa jag i bilen. Flera gånger sa jag det till och med.
Ner kom vi och ut kom valparna. Bedårande små underverk hela högen men jag... jag såg bara honom!
Jag lyfte upp honom i min famn å alla som sett bilderna vi tog har vittnat om att de aldrig sett mej se så lycklig ut, så förälskad.
Mitt ♥ ställde sej bokstavligen på vid gavel och släppte in denna prins i mitt liv.
Två veckor senare åkte vi... äntligen... ner samma väg igen för att hämta hem honom.

Idag är han sex månader. Han har bott här i 4 månader.
Det har gått så fort och samtidigt känns det som en evighet.
Ingen av oss minns knappt längre hur livet var innan Gottfrid.
Denna lilla försiktiga ängsliga valpen är nu... fortfarande en valp... men en väldigt mycket mer kavat sådan.

En kille som skäller med dov stämma när han tycker sej höra någon på dörren.
En kille som vadar i det kalla novemberhavet till bröstkorgs höjd.
En kille som frimodigt springer 10-15 meter före oss på promenader i becksvart mörker.
En liten prins som retas och vet att han är kvickare än både mamma å Märta.
Som lyfter på benet när han kissar, dricker ur toaletten, väger 35 kg och som försöker vara stora karln på alla sätt han kan.

Men oxå en liten valp som på natten rullar ihop sej tätt intill mej på natten.
Som fortfarande tycker att jag är den mest spännande å roligaste varelse han stött på och som alltid söker min kontakt.
En liten kille som när jag kommer hem från jobbet om kvällarna redan har hört bilen och tar emot mej med pip, gnäll, skall och muttrande.

Han ÄR fantastisk.
Ja, jag är en smula partisk men jag tror faktiskt att han är det ändå.
Han är vacker, han har ett otroligt vackert uttryck, milda fina ögon, för sin ålder fina vinklar och muskler. Han växer jämt och fint och har har ett makalöst fint och mjukt och stabilt temperament.
Gottfrid är allt jag hoppats på och mycket mer och jag kommer alltid vara Kicki och Thomas varmt tacksam över förtroendet att få älska och visa denna lilla valp världen.
Ett ska ni veta i gengäld, ingen kunde ha älskat er valp mer än vad jag gör.
Ingen hade varit mer beredd att ge honom det bästa hundliv en hund kan få.
Ett sådant som anstår en högt älskad Prins av Frankrike.

Tänk så många grodor jag kysst i min dag... men tillslut så fick jag honom.
Min prins.
Grattis Gottrid på 6 månaders dagen.

Puss/ Asta