På pappas dag

 

Hur tycker jag att en pappa ska vara?
Jag tycker att en pappa skall vara en trygg, god och stark man.
Ett föredöme för sina söner, en måttstock åt sina döttrar.
Han skall säga och visa det självklara, detta att "Jag älskar dej mest i världen oavsett. Min kärlek är ovillkorlig och evig."
Han ska lära sina barn om allt han kan... allt ifrån att cykla å simma till blommor å bin.
Allt ifrån hur man gör en schysst currysås från grunden till hur man (inte) trimmar en moped.
Han skall lära sina barn av sin värdegrund, läsa sagor, ta hand om magsjuka och hantera första fyllan.
Han skall skratta, fostra, kramas och finnas.
Han ska läsa läxor, torka snor, skjutsa till aktiviteter, heja och uppmuntra.
Tapetsera, köpa tamponger på ICA, hämta barnbarn på dagis och bjuda på en whisky (när man är över 18 så klart.)
Han skall hämta sin unge mitt i natten 30 mil bort om så behövs och han skall göra mycket tydligt för svärsöner vad som gäller om de inte behandlar hans prinsessa som som hon förtjänar att bli behandlad.
Han skall finnas där. No matter what.

Är min pappa sån där?
Nej.
Är mina barns pappa sån där?
Nej.
Är jag sån där?
Nej.
Ovanstående text handlar om det perfekta. Till dej som har en sådan pappa eller alltid lyckas vara en sådan förälder... grattis. Vi andra, ja... vi gör så gott vi kan utefter de förutsättningar vi själva har fått med oss och erövrat.
Föräldrar är oxå bara människor. Visst har man som förälder absolut en skyldighet att försöka sitt allra allra bästa, att ge sina barn av allt det fina man själv fick som barn och att försöka undvika de feltramp som ens egna föräldrar gjorde.
De allra allra flesta gör så gott de förmår därför att de allra flesta älskar sina barn mer än allt.
Även om de brister. Även om de är orättvisa, frånvarande, otåliga ibland.
Även om de "skriver en på näsan" så som män gärna gör :)
En pappa är en man med sina egna demoner. Sina egna kors att bära. Sin egen barndoms tillkortakommanden.
Som gör så gott han kan.
Jag älskar min pappa massor massor för den man han är.
För hans humor, hans kvickhet, hans person.
Inte för vad han ger utan för den han är.

Så grattis alla pappor där ute idag!
Hipp hipp hurra för er.
Er belöning för ungens alla krav är att den... han el hon... alltid kommer att älska dej.
Att era döttrar alltid kommer jämföra kommande pojkvänner med er (känn ingen press haha...)

Puss/ Asta