Kålsuperi

 

... Om någon av er tycker att signaturen "Sadoma" var dum mot mej i sin kommentar i mitt förra inlägg så kan jag lugna er med att han är synonym med "Lillebror."
Han älskar att vara retsticka och oförskämt och det är en del av vår jargong.
Jag älskar honom precis så som han är och är ganska övertygad om att det är ömsesidigt, ÄVEN om han emellanåt tycker att jag är ett litet våp.
Å det ÄR jag på en del vis och verkligen inte på andra.
Varför jag är det har sina förklaringar som handlar om uppfostran, vana, brist på självförtroende inom tekniska områden och kanske en smula kvinnlig list...
Få saker gör män så nöjda som att få agera kompetenta och kunniga... och om jag därmed kan slippa ifrån sådant som jag tycker är trist å ointressant so what?!
Det är inte för att jag inte KAN köra bilen på långresor, jag låter mannen köra för att jag tycker det är roligare att sitta bredvid och spela wordfeud. Typ.

Jag fick en kommentar från en "anonym" som uppenbart retade sej på inlägget... eller kanske på mej.
Jag ska inte lägga så mycket energi på just det, mer på att vi är så snabba på att döma varann.
Jag vet inte om det är typiskt kvinnligt eller om det är en av alla de där fördomarna som vi kläcker ur oss.
Hur som helst är jag en lika god kålsupare som de flesta andra när det gäller det.
En sån som drar hastiga slutsatser ibland. Som tror mej veta.
En sån som dömer andra för att de är så annorlunda mot mej. Eller kanske för att de är lika?
Har ni tänkt på det... att vi ofta triggas av de som påminner om oss själva.
De som tangerar den roll vi själva har i en grupp. Fast kanske lite mer... eller lite mindre.
Jag är inte bättre (å förmodligen inte sämre) än flertalet men jag VILL bli bättre.
Jag vill bli en mer solidarisk medsyster. Mer eftertänksam med mina känslor.

Jag blir faktiskt varken snyggare/ smalare/ duktigare/ smartare än vad jag är för att jag jämför mej med andra.
Livet vore förbannat tråkigt om vi alla var precis likadana.
Såg likadana ut. Hade samma kroppsform. Tyckte om samma typ av karlar. Jobbade på samma sätt.
Sann mångfald. Varför talar vi så mycket om hur fint det är när vi inte bejakar det?!
En del är eftertänksamma. Andra spontana. En del sliter hårt vad det än gäller. Andra är lite mer lay back. En del är smala. En del tränar. Andra moffar kakor och ser på tv.
Ock?!
Man behöver inte älska alla. Vilja ligga med alla eller bli bästa polare med alla.
Men acceptera?
Utan skitsnack sins emellan, springa till chefen å skvallra, slänga onda blickar på den som är för snygg. Eller för ful.

Det vill i alla fall jag bli bättre på. Jag uppmanar mina läsare, mina kollegor, mina vänner att påminna mej. Lite "app app app... nu slant du igen?!
Deal?

Bilden? Ja men den är ju jag i ett nötskal. Trots att jag ännu inte färgat håret rött igen.
Krokodillmamman. Hon som älskar sina stora, buffliga, vackra, vasstandade krokodiller mer än hon älskar människor här i världen. Knasig... men jag!

Puss/ Asta