Att tvätta bort lukten av lik...

... handen upp på alla er som joinat mej i den lördagssysselsättningen!!!
Det var inte många...
Jag å 3 mördare typ.
Nåväl.

Jag har varit ute med Märta och gått i det grådisiga men milda vädret.
Vi gick en dryga timme å var helt ensamma med havet.
Lyx på hög nivå.
Jag funderade på det där med ett hundliv och det privilegiumet det är att få följa ett sånt.
Min energifyllda, nyfikna, nervösa, tokvassa unghund har förvandlats till en klok å sävlig dam.
Hon går numera ofta lös på våra rundor och hon lunkar på ett tio tal meter bakom mej.
Hon är nöjd med att ströva i sin egen takt och att stoppa ner nosen i var å varannan grästuva för att sen ödsla 2,5 droppar urin på.
Hon kan forfarande göra sina tokrus i sanden. Sladda och morra åt sej själv under tiden men mest strosar hon i vattenbrynet och rullar njutningsfullt i  sanden.

Uppfostrad?
Tja, det beror på vad man lägger i det ordet tycker jag.
Vad som är viktiga regler för mej å min familj.
Det är kanske inte det samma som för andra hundägare.
Märta får till exempel tigga. Av mej... inte av husse.
Å hon tigger ordentligt vid mej.
Hon får ligga i soffan. Till och med vältra sej i soffan.
Dock inte hoppa eller gräva i soffan... vilket ändå händer då å då.
För mej är det viktigt att hon går fint i koppel. Inte drar.
Det är viktigt att vi kan passera andra utan att hon tar notis av dem.
Hon skall uppföra sej å inte skälla påå människor... men hon behöver inte hälsa på främlingar.
Hon får skälla korta stunder på tomten (hon ÄR vårt inbrottslarm) men inte på grannens lilla flicka även om hon låter konstigt. Där är vi inte helt hemma.
Hon skall komma när jag ropar. Men behöver inte komma raskt.
Hon skall behandla alla vi släppt in å sagt "hej" till som gäster.
Å jag är oxå ganska så säker på att jag nämnt för henne att hon inte får rulla sej i döda illaluktande sälar!

Den regeln har hon av någon anledning väldigt svårt att acceptera.
Förmodligen tycker hon att det luktar himmelskt.
Jag tycker mest det luktar lik.
Vi är inte helt ense om vad en "god doft" är helt klart.
Nu luktar hon barnängelns tvål för det var det jag hade hemma å hon ser rätt så nöjd ut än då min snäcka.

Puss/ Asta