Berörd

Jag har precis sett på kvällens "30° i februari" på Svt.play
Jag vet faktiskt inte när jag senast berördes av en tv serie så som jag gör av denna.
Innan första avsnittet sändes trodde jag att det skulle bli lite lättsam underhållning så där "å Kjelle Bergqvist är ju alltid bra" men den är allt annat än lättsam.
De olika människoödena kryper under huden på mej.

Personporträtten är så fruktansvärt bra.
Desperation, ensamhet, utsatthet, kärlek och längtan.
Starka, råa känslor vi alla bär inom oss.
Utmejslingen av hur goda människor kan göra tokiga saker... hamna i egenhändigt skapade tragedier... utan att egentligen veta hur vi kom dit.
I vår strävan att göra det som är rätt kan vi stänga av vår inre röst och hamna alldeles tokigt.
Kan vi inte alla känna igen oss i det?
Jag kan. Jag har hamnat så. Utan att för den saken skull putta min döda man i havet eller få en hjärnblödning.
Men jag känner igen mej... otäckt väl.

Skåderspelarinsatserna är strålande. Manuset lika så.
Har ni inte sett serien så GÖR det. Se den på Svt. play.
Å alla ni som ser den, känner ni som jag?
Hur man känner med, lider med, ängslas över denna svenskar i Thailand där de är av en gemensam strävan... ett bättre liv.

Puss/ Asta